Vilja att lära : Lärares erfarenheter kring faktorer som påverkar elevers inre motivation i att utveckla sin kommunikativa förmåga i matematik

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som enligt matematiklärarna i årskurs 4-6 påverkar elevers förmåga att känna inre motivation då de kommunicerar matematiskt. Till syftet hör även att undersöka hur dessa matematiklärare beskriver att de undervisar och lektionsplanerar för att stärka elevers inre motivation då de kommunicerar matematiskt samt hur undervisningen i att utveckla den kommunikativa förmågan uppfattas av eleverna. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjustudier av fyra erfarna matematiklärare med minst 15 yrkesverksamma år bakom sig. För att ytterligare öka träffsäkerheten och erhålla en än mer fullständig helhetsbild har två systematiska observationer och sex elevintervjuer adderats som undersökningsmetoder. Studiens resultat visar att det föreligger en mängd faktorer som inverkar på elevers inre motivation att kommunicera matematiskt. Lärarinformanterna i studien pekar på flera faktorer som skolmiljö, lärarens förhållningssätt, kognitiva faktorer samt den sociala tillhörigheten som starka inverkningskomponenter till elevers lärande i matematik. Vikten av bland annat elevers delaktighet och inflytande i skolarbetet, välmående, självkänsla samt kvaliteten och variationen på matematikuppgifter och metoder är betydelsefulla faktorer som har framträtt i undersökningen. Dock föreligger det en problematik för lärarna, att under varje undervisningssituation uppfylla den mängd krav som ställs på dagens lärare. Kraven upplevs av lärarinformanterna som i det närmaste utopisk. Det resulterar i att åtskilliga faktorer som matematiklärarna i möjligaste mån försöker uppfylla för att stärka elevers inre motivation att kommunicera i matematik, åsidosätts. Utifrån elevintervjuer och observationer bekräftas att de faktorer som lärarinformanterna tillkännagav under intervjuerna inte alltid framträder eller upplevs i undervisningssammanhang. Slutsatsen som styrkts av litteraturstudier pekar därför på att skolans struktur och de krav som ställs på lärarna hämmar elevers inre motivation att kommunicera matematiskt.