Vattenrening på Örtoftaverket - processvatten, rökgaskondensat och dagvattendammar

Sammanfattning: Denna rapport beskriver optimering och analysering av Örtoftaverkets vatten till recipient i följande tre områden: • Processvattenreningen, fällning och flockning • Rökgaskondensatet, kvicksilverreduktion • Dagvattendammar, reningsgrad Processvattenreningens fällning och flockning var i behov av intrimning för att öka flockstorleken och –hållfastheten, och på så vis underlätta avskiljningen av metall och suspenderad substans. Två fällningskemikalier, järnkloriden PIX-111 respektive polyaluminiumkloriden PAX-XL60, testades i kombination med den anjoniska flockningspolymeren Superfloc A-1883RS. I laboratorieskaleförsök hade de båda metallkloridernas dosering större påverkan på vattnets turbiditet än vad polymeren hade. Lägst turbiditet, 0,3 NTU, uppnåddes med PAXXL60-dosering över 30 ml/m3. I fullskaleförsök gav kombinationen av PIX-111 och polymeren lägst turbiditet och lägst metallinnehåll, detta efter reningsstegen fällning, flockning och sedimentering. Till följd av hög renhet på inkommande vatten föreslås minimidosering av PIX-111 (10 ml/m3) och polymeren Superfloc A-1883RS (1000 ml/m3) så länge vattenkvalitén är oförändrad. Vattenprover från olika delar av Örtoftaverkets rökgasrening har visat på anrikning av kvicksilver i systemet, och i ett försök att sänka halterna testades ett nytt tillsatsmedel i inledningen av rökgasreningen. Produkten heter Sorbacal® SP/AC och är en blandning av ytförstorad släckt kalk och aktivt kol. Under den första halvan av den knappt sex veckor långa testperioden var anläggningsdriften stabil, och kvicksilverhalten sänktes till mindre än 3 % av föregående två års nivåer. Inför den andra halvan stod anläggningen stilla, och detta i kombination med problematisk dosering gjorde att kvicksilverhalterna ökade. Sett till den totala testperioden var kvicksilverhalterna 24 % av 2014 års halter och 7 % av 2015 års halter. Kostnaderna för användning av tillsatsmedlen traditionell släckt kalk och Sorbacal® SP/AC jämfördes för testperiodens förhållanden. Användning av Sorbacal innebar en besparing av 400-700 kr/dygn – cirka 100-180 tkr/driftår. Länsstyrelsen har efterfrågat dagvattendammarnas reningsgrad som en del i underlaget för deras beslut angående dammarnas utformning. Både processvatten och rökgaskondensat leds in i dammsystemet inför utsläpp till recipienten Kävlingeån. Beräkningar gjordes för analysdata från 2014 och 2015 för att få genomsnittliga reningsgrader under driftsäsong. För att få kunskap om hur dammarnas reningsgrad påverkas av regn togs nya prover ut i samband med nederbörd. Det fanns många osäkerhetsfaktorer i båda undersökningarna, och detta återspeglades i resultaten som vid flera tillfällen antog orimliga värden. Den beräknade reningsgraden var lägre än vad som hade modellerats vid dammarnas projektering, likaså var de beräknade utsläppen betydligt lägre för de flesta parametrarna. Samtliga parametrar klarade med god marginal de provisoriska utsläppskraven som fanns. Resultaten från undersökningen gällande regn indikerade att reningsgraden påverkas starkt negativt vid ett kraftigt regn efter en lång period av uppehåll, men påverkas mindre under senare delar av perioder med återkommande regn. För att få tillförlitliga värden på dammarnas reningsförmåga bör nya studier göras där samma typ av provtagning används i samtliga relevanta flöden, helst flödesproportionell.