Den blygrå rapsviveln & skidgallmyggan : ett växande problem i svensk rapsodling

Sammanfattning: Den blygrå rapsviveln och skidgallmyggan räknas till två av de alvarliga skadegörarna i raps runt om i Europa. Tidigare har betydande angrepp endast skett enstaka år i Sverige men under de 3 senaste växtsäsongerna har höstrapsen i södra Sverige drabbats hårt av angrepp. Syftet med denna litteraturstudie är att utreda de båda skadegörarnas biologi och livscykel, vilka faktorer som påverkar deras förekomst och antal, vilka kontrollåtgärder samt prognosmetoder som används idag och hur de kan tänkas se ut i framtiden, samt varför dessa två skadegörare blivit ett växande problem i svensk rapsodling. Rapsen är en viktig gröda i svenskt jordbruk. Förutom det ekonomiska värdet, har rapsen bra förfruktseffekter och är en bra avbrottsgröda i annars relativt spannmålsdominerade växtföljder. I Sverige växer rapsarealen och kommer troligen fortsätta öka då användningsområdena för raps blir fler och klimatet förändras. I takt med den växande rapsarealen har dock problemen med den blygrå rapsviveln och skidgallmyggan ökat i södra Sverige. Båda skadegörarna flyger in under höstrapsens blomning i maj – juni och den blygrå rapsviveln möjliggör sedan skidgallmyggans äggläggning genom sitt näringsgnag. Larverna skadar sedan skidor och frön. Skidgallmyggans andra generation kan även attackera vårraps. Myggan gynnas av en lugn och stilla väderlek samt av korta avstånd till föregående år rapsfält, vilka de använder för övervintring. Det kanske största problemet idag är de bristande prognosmetoderna vilket försvårar en tillfredställande bekämpningsstrategi. En bekämpningströskel finns för den blygrå rapsviveln och den vanligaste direkta åtgärden är kemisk bekämpning med pyretroider eller neonikotinoider. Detta används även för att bekämpa skidgallmyggan men med varierande resultat. De odlingsåtgärder som finns idag är att odla rapsen på mer vindexponerade fält och att avstånden mellan föregående års rapsfält och pågående rapsodling är minst 2 km, för att försvåra skidgallmyggans inflygning. Varmt stilla väder i maj – juni under de senaste 3 växtsäsongerna, höstarealens ökning och att rapsfält ligger närmare varandra, tros vara 3 anledningar till att problemet med de både skadegörarna har ökat, då detta gynnat skidgallmyggan inflygning. Klimatförändringarna kan leda till att den blygrå rapsviveln och skidgallmyggan blir ett problem även lägre norrut. Samtidigt som problemet fortsätter öka där de finns idag. Det är därför viktigt med fortsatt forskning om både indirekta och direkta åtgärder för att kontrollen ska fungera. Forskning om feromonbaserade inventeringssystem av skidgallmyggan pågår, vilket i framtiden kan utgöra en grund för en bättre bekämpningsstrategi. Detta tillsammans med fler förebyggande åtgärder och gynnandet av naturliga fiender kan vara en möjlig framtida bekämpningsstrategi för integrerat växtskydd.