Nedskrivning av materiella tillgångar –En kvantitativ studie om samband mellan finansiell stabilitet och nedskrivningar

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Författare: Arvid Raa; Elin Söderberg; [2015-06-25]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas då tillgångens verkliga värde understiger detredovisade värdet. En viktig fråga är därför hur värdet på tillgångar ska beräknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras där rådande redovisningsstandarderkräver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan påverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gällande nedskrivningarav materiella tillgångar (fartyg) och tillämpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas påen mer övergripande nivå oberoende av bransch till skillnad från Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier. Vidare syftar studien till att studera skillnader ipraktisk redovisning mellan regelverken IFRS och US GAAP.Avgränsningar: Data är baserad på samtliga noterade bolag inom EU, där IFRS är tvingande,samt samtliga noterade bolag på huvudbörslistorna i USA. Studien sträcker sig övertidsperioden 2005-2013 vilket är samtliga tillgängliga år sedan IFRS infördes i EU. På grundav omfattningen av studien har författarna bortsett från att tillämpningen av IFRS i praktikenkan skilja sig mellan länder inom EU.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ studie baserad på data från Thomson ReutersDatastream. De statistiska regressionsanalyser som gjorts är probittest och linjärregressionsanalys.Resultat och slutsatser: Denna studie har funnit statistiskt signifikant stöd för en positivkoppling mellan både hög och låg soliditet och storleken på nedskrivningar av materiellaanläggningstillgångar inom IFRS, vilket bekräftar Petterssons (2014) slutsatser i forskningenom europeiska rederier. Sambandet var dock inte positivt för bolag som tillämpar US GAAP,vilket vi sökt att förklara utifrån tidigare forskning och skillnader i redovisningsstandarder.Vidare visade resultaten skillnader mellan IFRS och US GAAP vad gäller kopplingen mellansoliditet och förekomsten av nedskrivningar.Förslag till fortsatt forskning: Författarna föreslår att en komparativ studie mellan IFRS ochUS GAAP kan koncentreras till specifika branscher för att öka jämförbarheten. Vidare kandetta utvecklas genom att inkludera länder, för att särskilja effekter från skillnader i praktisktillämpning. Intressant vore också om vidare forskning kunde beröra samma ämne men medandra definitioner för exempelvis soliditet och nedskrivning. Ett steg vidare i forskningenskulle också kunna vara att utveckla de statistiska testerna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)