Användning och Förståelse Av Extra Anpassningar : I relation till elever i läs- och skrivsvårigheter

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Förväntat kunskapsbidragAtt öka kunskapen om hur lärare på mellan- och högstadiet använder extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar även till att visa exempel på vilka extra anpassningar lärarna beskriver att de använder i den reguljära undervisningen samt att undersöka lärares uppfattningar om stöd från speciallärare. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att bidra med kunskap om hur några lärare beskriver användningen och förståelsen av extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter Syftet med studien är också att kartlägga vilka extra anpassningar lärarna beskriver att de använder i den reguljära undervisningen samt att undersöka lärares uppfattningar om stöd från speciallärare. Följande frågeställningar har formulerats utifrån studiens syfte:Hur beskriver lärarna sin förståelse/sina kunskaper och erfarenhet av extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter?På vilket sätt följer lärarna upp de extra anpassningarna i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter?Vilket behov ser lärarna av stöd från specialläraren i arbetet med extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter? TeoriUtgångspunkten i studien är baserad på ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs teori om människans utveckling och lärande i samspel med varandra ligger till grund. MetodEnkäten har bearbetats utifrån en tematisk ansats med fenomenografiskt inslag. Tematisk analys fokuserar på att lyfta fram språkliga drag t ex genom att plocka ut liknelser i det som används eller sägs samt hur ofta det används/sägs. Fokus ligger på att hitta teman i det insamlade datamaterialet för att sedan beskriva dem. ResultatResultatet av enkätundersökningen visar att samtliga lärare arbetar med extra anpassningar och att det i alla klasser finns elever i behov av särskilt stöd kopplat till läs- och skriv-svårigheter. Det framkommer att tillgången till extra anpassningar är varierad och omfattande i form av olika tekniska hjälpmedel, bild- och textstöd, struktur i lektionsinnehåll samt anpassat material. Det framkommer även att det inte räcker med att bara arbeta med generella anpassningar utan man behöver mer specifika anpassningar. Det räcker inte heller med att ge elever hjälpmedel (artefakter), de måste också förstå hur de ska använda dem för att det ska ge det stöd som behövs. Lärarna i undersökningen visar att stöd från speciallärare är viktigt men det saknas ofta möjligheter att optimalt utnyttja speciallärarens kompetens då tid saknas och tillgång till speciallärare saknas. Det framkommer även att det är brist på tid för planering och utveckling samt implementering av extra anpassningar. Specialpedagogiska implikationerResultatet visar på ett stort behov av ökad speciallärarkompetens så att lärare i den ordinarie undervisningen får de stöd och förutsättningar som krävs för att möta alla elever i klass-rummet. Specialläraren har således en viktig funktion i att göra lärarna medvetna om elevernas olika behov och hur lärarna kan stötta eleverna. Speciallärarens roll blir att skapa samsyn kring hur stödet kan ges i klassrummet och hur man skapar ett gemensamt förhållningssätt på skolan i mötet med elever i behov av särskilt stöd.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)