Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap

Sammanfattning: Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare. Det externa köpcentrumet Kungens Kurva i Huddinge kommun strax utanför Stockholm, som tillsammans med näraliggande Skärholmen Centrum har blivit utsett till en framtida delregional kärna för handel, beskrivs, analyseras och diskuteras. Arbetet diskuterar även vad den offentliga planeringens vision av området som framtida delregional kärna för handel kan få för konsekvenser för platsens utveckling. Områdets symboliska betydelse, såväl som dess fysiska struktur och innehåll analyseras. Analysen går igenomolika atmosfärer och karaktärer, platsens koppling tillomgivningen samt dess grönstruktur, för att öka förståelsenför hur landskapet fungerar för människor. Hurfungerar det externa köpcentrumet som fysisk miljö iregional respektive i lokal skala? Vad får detta för konsekvenser för de boende i närområdet, som ju inte utgörden kommersiella miljöns främsta målgrupp? Fysiskaoch mentala barriärer som finns i landskapet på lokalnivå analyseras och deras konsekvenser diskuteras.Exempel på negativa konsekvenser av de lokala barriäreffekterna,är att miljön blockerar förflyttningar ochutbyte mellan Huddinge kommuns norra och södradelar. En annan negativ konsekvens är att rörelser ochutbyte mellan Stockholm och Huddinge över kommungränsenhämmas. Ytterligare en effekt är att barriärernaförstärker och upprätthåller den redan existerandesociala segregationen i området, där olika socioekonomiskagrupper hamnar i olika geografiska områdenutan utbyte med varandra. Slutsatsen är att den dåligatillgängligheten och den bristande sociala, kulturellaoch ekonomiska förankringen på lokal nivå, minskarKungens Kurvas chanser att utvecklas till ett mångsidigtoch multifunktionellt landskap. Det innebär troligtvisi sin tur att det blir mer känsligt och sårbart förförändringar i samhället, och därmed mindre ekologisktoch socialt hållbart.I arbetet presenteras även en idéskiss. Platsens identitet,som idag är formad av globala kommersiella aktörersamt tillfälliga besökare utan vardaglig och nära kopplingtill miljön, kan stärkas genom att lokala influenserges en chans att bli en del av miljön. Det kan stimulerasgenom att Kungens Kurva görs mer fysiskt tillgängligtför de boende i näromgivningen. Genom bättre lokalintegration kan landskapet utvecklas till en miljö somfungerar som delregional kärna i Stockholmregionensamtidigt som den också fyller behov i den mindreskalan.Idéskissen är relativt enkel och utgör inte ett färdigtförslag. Den syftar främst till att starta en diskussionoch väcka tankar och idéer kring stadslandskapetsutformning.Då grönstrukturens karaktär och funktion redan idag ären stark indikator på hur hela miljön fungerar, och dågröna miljöer är starkt närvarande i området, utgår idéskissen till stor del från dessa. Det är genom att föreslå en ny grönstruktur, som idéskissen försöker lösa tillgänglighetsproblemen.Idéskissen går ut på att försökamotverka de lokala barriäreffekterna genom att skapagröna urbana stråk, esplanader som sträcker sig tvärsöver landskapet och vidare ut i omgivningen, och kringvilka bebyggelse och aktiviteter organiseras, för att påså sätt introducerar sociala, ekologiska och ekonomiskalänkar i den fysiska miljön.Esplanadernas strategiska placeringar omstrukturerarhela miljön så att den hänger bättre samman med omgivningen.De «gröna urbana stråken» fylls med olika funktioner, bebyggelse, miljöer och verksamheter - och uppmuntrar till rörelse och förflyttning i landskapet.Teorin är att tillgänglighet och möjligheter att användaplatser i sig skapar starka incitament för människor attförflytta sig i eller påverka en miljö - vilket i sin tur kan leda till större mångfald på en plats, både ifråga ommänniskor och verksamheter, och på så sätt också tillen mer dynamisk, hållbar och flexibel plats - något somgynnar både kommersiella och rent mänskliga intressen.