Hållbar konsumtion genom mer tid och mindre pengar : En studie i huruvida minskad arbetstid och inkomst kan möjliggöra välbefinnande inom de ekologiska gränserna

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik

Sammanfattning: Hållbar konsumtion och produktion är viktiga delar i omställningen till ett klimatanpassat samhälle, där livsstilsförändringar kan spela en avgörande roll. Syftet med denna studie är att kvalitativt bedöma huruvida minskad arbetstid och inkomst kan ge effekter på personers miljöpåverkan från konsumtion, samt upplevda välbefinnande. För att uppnå detta utförs kvalitativa intervjuer med fem deltidsarbetande anställda på en svensk arbetsplats inom miljöfältet. Studien visar att de studerade personernas konsumtionsvanor i hög grad präglats av ett miljötänk, både innan och efter deltidsövergången, och vissa har sedan länge levt en sparsam livsstil. Minskad inkomst visade sig ha mindre betydelse för de studerade personernas konsumtionsval, men vissa hade minskat sitt sparande vilket kan tolkas som att konsumtion undviks i framtiden. Samtidigt har Covid-19 påverkat hela samhällets konsumtionsmönster, och studien pekar på att flera intervjupersoner förmodligen spenderar mindre pengar till följd av pandemin. Resultatet visar att minskad arbetstid och inkomst kan ge upphov till konsumtionsminskande effekter såsom ett minskat behov av att kompensera tidsbrist med konsumtion, samt ett mer rationellt och medvetet tänk kring privatekonomin. Det står också klart att en övergång till deltid, med motsvarande inkomstminskning, inte nödvändigtvis innebär att den totala inkomsten minskar i praktiken eftersom sidoinkomster och befordringar kan kompensera för inkomstförlusten. Tidsanvändningen är central för intervjupersonernas konsumtionsval. Mycket av deras tid läggs på aktiviteter med låg miljöbelastning, såsom utbildning, ideellt arbete, motion, vila och sociala relationer. Hur tid spenderas är också det mest centrala för hur intervjupersonernas upplevda välbefinnande påverkas, eftersom inkomstminskningen har en nästintill obefintlig negativ påverkan på dem. Mer tid till återhämtning, familj, vänner, vardagsbestyr och fritidsaktiviteter gynnar deras upplevda välbefinnande. Samtliga intervjuade upplever därtill en bättre balans mellan jobb och fritid, även om deltiden för med sig begränsningar i arbetet och fortsatta utmaningar med att anpassa arbetsbördan till den minskade arbetstiden. En arbetstidsminskning kan således leda till att personers miljöavtryck från konsumtion reduceras samtidigt som välbefinnandet ökar, men det kräver att ny fritid spenderas på rätt aktiviteter och att konsumtion minskar och/eller blir mindre miljöbelastande. Om tid i större mån skulle värderas högre än pengar genom minskad arbetstid och inkomst, skulle det kunna ändra konsumtionsnormen, minska konsumtion och produktion på samhällsnivå och därmed dess miljöpåverkan. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)