Tillit hos sekulaära och religiösa individer i en sekulär välfärdskontext.

Sammanfattning: Sekulära välfärdskontexter påverkar individer genom att bidra till trygghet och tillit men också genom att minska religiositet. Att tillit till välfärdssystem, medmänniskor eller gud kan härröras från anknytningsmönster har studerats men utlandsföddas tillit i sekulära kontexter har inte studerats utifrån ett välfärdsperspektiv. Föreliggande studie åsyftade att utifrån ett anknytningsperspektiv genom välfärds och religionspriming i kombination med enkäter undersöka om välfärdssystemet kan associeras med trygghet. I en mellangruppsdesign med tre experimentbetingelser avsågs första generationens invandrare (n = 31) jämföras med infödd befolkning i Sverige (n = 98). Huvudresultatet visar ingen signifikant effekt av primingen och att ingen signifikant skillnad erhölls mellan grupperna varken för tillit till välfärdssystemet eller för generell tillit. Resultatet överrensstämmer med den sociala integrationsteorin. Däremot indikerade resultaten att tilliten till välfärdssystemet relaterar positivt till generell tillit och negativt till anknytningsdimensionen ångest. Aspekter som kan tänkas ha påverkat studiens resultat kan vara stort antal bortfall i den utlandsfödda gruppen samt ett stimulusmaterial som inte var tillräckligt omfattande. Framtida studier diskuteras.