Sekretess inom skolans särskilda elevstödjande verksamhet

Sammanfattning: Till skolan kommer elever med olika förutsättningar för sitt lärande. För en del elever är den ordinarie undervisningen inte tillräcklig för att nå uppsatta läromål. Inom den s.k. särskilda elevstödjande verksamheten kan skolan vidta åtgärder för elever som är i behov av extra stöd i lärandet. Inom sådan verksamhet kan uppgifter vara av allt ifrån integritetskänslig till harmlös karaktär. Offentlighetsprincipen begränsas av vissa sekretessregler för att inte all information ska vara tillgänglig för allmänheten. I nuläget finns för uppgifter från den särskilda elevstödjande verksamheten ett sekretesskydd med presumtion för offentlighet, dvs. ett s.k. rakt skaderekvisit. Skolans verksamhet kompliceras av att olika delar tillämpar olika sekretessregler. Vidare behöver skolans personal beakta att det finns sekretessbrytande bestämmelser som gör att informationsutbyte kan ske mellan skolans s.k. självständiga verksamhetsgrenar samt mellan skolan och andra myndigheter. Med anledning av den ökade dokumentationsskyldigheten i skolväsendet tillkallade regeringen en särskild utredare i SOU 2011:58 för att bl.a. se över om sekretesskyddet för uppgifter om elevers personliga förhållanden i den särskilda elevstödjande verksamheten behöver förändras till ett starkare sekretesskydd, dvs. ett omvänt skaderekvisit. I utredningen och efterföljande remissvar lyftes argument för och emot en sådan ändring fram. För det första utreds i uppsatsen huruvida nuvarande sekretessreglering ger tillräckligt skydd för uppgifter inom den särskilda elevstödjande verksamheten. För det andra utreds i uppsatsen om reglerna om sekretess mellan och inom myndigheter ger tillräckligt skydd för uppgifter inom den särskilda elevstödjande verksamheten vid sådant informationsutbyte. För det tredje utreds i uppsatsen behovet av ytterligare skydd i form av ett omvänt skaderekvisit för uppgifter om elevers personliga förhållanden i den särskilda elevstödjande verksamheten. I uppsatsen dras bl.a. slutsatsen att nuvarande sekretesskydd för uppgifter inom den särskilda elevstödjande verksamheten inte ges ett tillräckligt skydd. Vidare dras slutsatsen att reglerna för sekretess mellan och inom myndigheter fungerar relativt väl med nuvarande reglering men att en lagändring skulle kunna ha en positiv inverkan och underlätta skolans samverkan med andra myndigheter. Slutligen dras slutsatsen att en lagändring som skapar ett starkare sekretesskydd för uppgifter inom den särskilda elevstödjande verksamheten är nödvändig för att värna om de bakomliggande skyddsintressena men att en sådan ändring bör utformas så att offentlighetsprincipen inskränks i minsta möjliga mån.