Normkritik i sexualitet och relationsundervisningen : En undersökning om hur den binära synen på kön och heterosexualitet återskapas och kritiseras

Sammanfattning: #Metoo-uppropen blev starten till att diskussioner och samtal kring sexuella kränkningar och trakasserier tog fart i flera länder. Här i Sverige visar flera yrkesgrupper och även skolan på utbredda problem inom området. Samtidigt som flera krav har kommit på att det ska finnas handlingsplaner för förebyggande arbete, att jämställdhetsarbete från tidig ålder ska ske och nolltolerans mot skolpersonal som ser, men inte ingriper så har det dock funnits krav, i form av ämnesplaner (Lgy 11), på att själva undervisningen ska lyfta innehållet kring det budskap hashtagen förmedlar. Denna undersökning visar på hur en sådan undervisning i naturkunskap kan se ut i en gymnasieklass. Tidigare forskning har främst tagit fäste på vilka följemeningar som läraren förmedlar i klassrummet. Denna undersökning utförs genom en analys av gymnasieelevers enskilt skrivna arbeten inom naturkunskapens sexualitet och relationer. För analysarbetet har sju olika definierade processer använts för att synliggöra om den binära synen på kön och heteronormativiteten återskapas respektive kritiseras. De tre processer som gav tydligast resultat var Dikotomisering av kön vilken innebär att texterna håller isär och skiljer på man och kvinna och beskriver en binär syn på kön. De flesta texterna visar denna process. Skulle texterna inte skilja könen åt, skulle heller ingen ojämlikhet finnas mellan dem. Samtidigt visar undersökningen att en dikotomisering kan vara nödvändig att göra. När texterna exempelvis tar upp mens och mensvärk eller beskriver historiskt vad som varit norm när det gäller sexualitet behöver ett isärhållande göras för att kunna beskriva det som texten vill förmedla. Den andra processen som kan ses i texterna är Differentiering av sexualiteter som bygger på en förväntan att en person beskrivs som man eller kvinna vilket leder till att olika sorters sexualiteter kan definieras till exempel heterosexualitet. Begrepp som homo-, bi- eller transsexuella kan annars inte användas, vilket flera av texterna dock gör. Positionernas hierarki, den tredje processen, förekommer inte alls i texterna. Processen definieras som att det finns en hierarkisk skillnad mellan sexualiteter vilket kan visa sig i exempelvis i klassrumsdiskussioner om någon gör sig rolig över en sexualitet som inte tillhör normen. Analysen visar att den binära synen på kön och heteronormativiteten både kritiseras och återskapas i undervisningen. Användandet av processerna gav en normmedvetenhet och en djupare förståelse för vilken makt normerna kan ha över elever i ett klassrum. Undersökningen kunde följaktligen också bidra till en förbättring av den undervisning som genomfördes.