Habiliteringsplanering - begripligt, hanterbart och meningsfullt : Förbättringsarbete för att öka familjernas delaktighet i habiliteringsplanering

Detta är en Master-uppsats från Högskolan i Jönköping/HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd

Sammanfattning: Bakgrund: Arbetssättet habiliteringsplanering omfattar centrala aspekter inom dagens hälso- och sjukvård, såsom personcentrerad vård, delaktighet, delat beslutsfattande, co-production och individuell planering. Därmed representerar arbetssättet ett synsätt som kombinerar patientens kunskaper och erfarenheter med hälso- och sjukvårdspersonalens professionella kunnande för att skapa god vård.    Syfte: Ett förbättringsarbete genomfördes vid en habiliteringsenhet, med syfte att öka familjernas upplevda delaktighet i habiliteringsplaneringen. I studien utforskades medarbetarnas erfarenheter av arbetssättet habiliteringsplanering.   Metod: Ett lokalt förbättringsarbete kring habiliteringsplanering genomfördes enligt strukturen i Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med datainsamling genom fokusgruppsintervjuer och en kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats. Analysen kopplades till espoused theory och theory-in-use.   Resultat: Alla de nio tillfrågade föräldrarna upplevde sig delaktiga i sitt barns habiliteringsplanering och andelen habiliteringsplaneringar med bedömd god kvalitet vid journalgranskning steg från 14 till 19%. Studiens resultat påvisade stora gap mellan espoused theory och theory-in-use, bland annat gällande teamarbetet.   Slutsats: För att habiliteringsplanering ska kunna bli ett arbetssätt som verkligen tillför värde till patienterna behöver gapet minskas mellan espoused theory och theory-in-use. För att kunna arbeta med detta inom ramen för förbättringskunskap behöver användbara mått utvecklas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)