Prestationsmått inom svensk kollektivtrafik

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO); Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)

Sammanfattning: Bakgrund: Prestationsmätning är en viktig del av ekonomistyrning och mätningarna ser olika ut beroende på organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmätning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning på offentlig styrning, där resurshushållning och effektivitet fått ett tydligare fokus. Prestationsmätning har tidigare främst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrädelsevis ur en företagskontext. Att även utföra icke-finansiell prestationsmätning, och att då ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sätt att få organisationer mer framgångsrika. En av de mest välkända styrmetoderna för detta synsätt är det balanserade styrkortet. Balanserade styrkort som flerdimensionell styrmetod är enligt vissa forskare lämpligt även för offentlig verksamhet. Andra forskare menar att offentlig verksamhet genom NPM och fokus på resurshushållning samt effektivitet i sig är endimensionellt. Kollektivtrafiken i Sverige tillhör den offentliga sektorn. Under senare år har kollektivtrafiken dragits med låg effektivitet samtidigt som branschen har som mål att fördubbla resandet. Hur väl balanserade är olika perspektiv inom kollektivtrafiken?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka befintlig perspektivbalans av de mått som används bland svenska kollektivtrafikhuvudmän samt att kartlägga faktiska prioriteringar mellan olika mål och mått. Metod: Till denna studie har det använts kvantitativ metod med en deduktiv ansats, arbetsgången har varit parallell.  Empirisk data har insamlats genom enkätundersökning som skickats ut till respondenter hos samtliga trafikhuvudmän i landet. Slutsats: Inom kollektivtrafiken finns det en relativt god balans mellan olika perspektiv, både i organisationer som uttalat använder sig av balanserade styrkort och de som uppger att de inte gör det. Enkätstudien visar att bland de fem perspektiv som studien utgått från är kundperspektivet och utvecklingsperspektivet de som används mest aktivt inom kollektivtrafiken. Det finansiella perspektivet och effektivitetsperspektivet är något man arbetar mindre med. Några enskilda mått som framstår som mest frekvent använda är antal resenärer, kundnöjdhet och att hålla sig inom budget. Studiens resultat visar att man arbetar mer aktivt med prestationsmätning inom organisationer som använder balanserat styrkort samt att trafikdirektörer arbetar mer aktivt med prestationsmätning jämfört med andra funktioner.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)