Intermediärers bidrag till stödsystemet och deras förmåga att främja eko-innovation : En fallstudie på Östergötland

Sammanfattning: Inom litteraturen för innovationsintermediärer har många studier utförts med syftet att kartlägga intermediärers bidrag till enskilda företag. Däremot finns det ett forskningsgap gällande hur intermediärer bidrar till det system de verkar inom. Den här uppsatsen adresserar detta gap genom att visualisera hur ett regionalt stödsystem är organiserat och förklarar hur aktiviteter inom systemet kan analyseras i relation till litteratur på intermediärer inom innovation. För att åstadkomma detta kombineras en litteraturstudie med empiriska data insamlade från det regionala stödsystemet i Östergötland. Vidare kategoriseras systemiska aktörer och projekt i ett modifierat nätverk för interna nischprocesser med syftet att kunna analysera deras individuella funktioner och kvantifiera deras kollektiva bidrag för att underlätta utvecklingen och spridningen av eko-innovationer.   Studien indikerar att stödsystemet som helhet har gjort mycket för att generera och sprida information om systemförbättringar – ett arbete som underlättas genom det gemensamma målet som stödsystemets ingående aktörer verkar för att uppfylla, samt genom den transparens som råder mellan offentligt förankrade aktörer. Vidare har ett stort genomslag av den europeiska kommissionens reformerade sammanhållningspolitik i regionen resulterat i omfattande åtaganden för att bygga nätverksplattformar utifrån regionala styrkeområden.  Erhållna resultat antyder dessutom att det studerade systemet är koordinerat kring ett centraliserat kluster av aktörer med stora ekonomiska resurser samt med en potential att på ett effektivt sätt förmedla kontakter i nätverket, vilket bedöms vara en följd av systemaktiviteternas höga beroende av strukturfondsmedel från EU som genom sina krav på medfinansiering ”förskjuter” makt åt resursstarka organisationer. I det studerade systemet karaktäriseras dessa framförallt genom sin starka koppling till offentligheten. I Östergötland är det Region Östergötland, regionens motsvarighet till landsting, som har det offentliga ansvaret för tillväxt. Detta går också i linje med organisationens centrala roll och inflytande i nätverket samt övergripande strategiska och koordinerade roll inför resterande aktörer i systemet, vilket bland annat demonstreras genom organisationens förmåga att samla och mobilisera andra aktörer i systemet. Centralt i systemet förekommer även Linköpings Universitet, vars roll i stödsystemet framförallt består i att överföra kunskap från akademin till systemet, vilket bland annat illustreras i nätverkskartorna där universitetets starka inflytande springer ur forskares och studenters frekventa inblandning i olika typer av samverkansprojekt.  Bland de decentraliserade organisationerna i nätverket återfinns i större utsträckning offentligt (via finansiering) förankrade organisationer som operativt tillhandahåller företags- och innovationsstöd, och därmed fyller en viktig roll som ”förlängda armar” ut i näringslivet, samt som ingångsportar till systemet för entreprenörerna som söker stöd. Dessa decentraliserade organisationer arbetar även ofta med nischade fokusområden och erbjudanden, där till exempel Cleantech Östergötland arbetar för att främja samverkan mellan miljöteknikbolag från näringslivet med offentligheten och akademin, samtidigt som organisationen politiskt representerar miljöteknikbolag för uppströms påverkansarbete.  I vetenskaplig litteratur rörande intermediärers roll för att främja nischer presenteras policy- och regimförnyelse vara ett av de viktigaste åtagandena som systemiska intermediärer åtar sig. I uppsatsen redogörs det för hur Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland är de organisationer i det studerade systemet som arbetar med de tydligaste kanalerna för uppströms påverkansarbete och att utmana existerande samhällsstrukturer, vilket bland annat verkställs genom organisationernas åtagande att artikulera behov för det regionala näringslivet. Som offentliga organisationer präglade av teknologisk och politisk neutralitet finns det däremot en utmaning för dessa organisationer att kunna främja eko-innovation som nisch, vilket för stödsystemet i allmänhet, och Region Östergötland i synnerhet, bör innebära ökade incitament att belysa, vårda och främja de organisationer i systemet som fokuserar på att främja eko-innovation.