“Lämpligt högljudd”: En etnografisk studie av unga vuxnas relation till facklig organisering och aktivitet

Sammanfattning: Sedan 1990-talet har det fackliga medlemsantalet i Sverige gradvis minskat, och detta särskilt bland ungdomar. Samma nedåtgående trend går inte att finna på arbetsgivarorganisationernas sida. Denna obalans hotar de svenska modellen och gör det svårare för fackföreningarna att försvara kollektivavtalet och driva igenom förbättringar på arbetsmarknaden. Uppsatsens övergripande syfte är att utifrån ett maktperspektiv synliggöra ungas relationer till facket samt erfarenheter av fackligt engagemang i en tid av förändrade villkor för den fackliga rörelsen. Vilka olika bilder av facket finns det hos unga vuxna och hur är dessa påverkade av samtida samhälleliga diskurser? Hur upplever unga förtroendevalda sin roll och vad är det som gör den fackliga rörelsen meningsfull för dem? Vilka maktpraktiker, relationer och positioner är verksamma inom den fackliga rörelsen och hur konstituerar dessa unga vuxnas fackliga deltagande? Intervjuer och observationsanteckningar utgör uppsatsens huvudsakliga empiriska data. Syftet besvaras genom en tillämpning av Michel Foucaults teoretiska begrepp makt och diskurs, samt Pierre Bourdiues begrepp kapital, habitus och socialt fält. Uppsatsen visar att fackliga medlemmar och oorganiserade uppfattar facket som abstrakt, onödigt, irrelevant och som en säkerhet. Uppfattningarna beror på, och ger upphov till, förändrade språkliga praktiker kring den fackliga organisationens värde och roll, en minskad makt till facket samt en förändrad sammansättning av arbetsvardagen. Facket är beroende av att unga personer gör inträde i det fackliga fältet, samtidigt som organisationen är försiktig med att ge de nya medlemmar alltför mycket inflytande. Att vara påläst, engagerad, erfaren och kampbenägen är erkända kapital inom fältet - åtminstone om dessa egenskaper är riktade mot arbetsgivaren. Att ifrågasätta de etablerade inom fältet är inte uppskattat. Avsaknad av stöd från den fackliga organisationen högre upp och arbetsgivare som är osamarbetsvilliga försvårar det fackliga arbetet vilket kan leda till utmattning. Förhoppningen är att uppsatsens resultat ska vara till nytta för svenska fackföreningar i deras arbete med att attrahera, rekrytera och kommunicera med yngre medlemmar, samt att främja ungdomars engagemang inom fältet.