Hur skapas bilden av en elev i behov av särskilt stöd?- En textanalys av åtgärdsprogram i grundskolan

Sammanfattning: SammanfattningHansson, Marie & Wesonius, Eva (2018). Hur skapas bilden av ett barn i behov av särskilt stöd? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVår förhoppning med denna studie är att komplettera den tidigare forskningen inom våra forskningsfrågor. Vi vill belysa de formuleringar som används i åtgärdsprogram och mana till eftertanke om hur valet av formuleringar kan påverka synen på eleven, orsak till svårigheter och förslag på åtgärder. Vi vill även belysa vikten av att utreda svårigheter med hänsyn till den kontext där eleven befinner sig så att inte svårigheterna endast isoleras till den enskilda eleven.Syfte och frågeställningarVårt syfte med studien är att öka kunskapen om hur elevers svårigheter beskrivs i de undersökta åtgärdsprogrammen samt vilka konkreta åtgärder som föreslås. För att uppnå studiens syfte använder vi oss av följande frågeställningar:1. Hur beskrivs elevers svårigheter i åtgärdsprogrammen?2. Vilka konkreta åtgärder föreslås?3. På vilka sätt framträder ett kategoriskt respektive relationellt perspektiv i de beskrivningar som görs av eleverna och åtgärderna?TeoriVår studie utgår från socialkonstruktionismen. Enlig ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är den sociala verkligheten och de sociala fenomen som vi lever i konstruerade, något som skapas i mötet mellan människor när de ska försöka förstå och begripliggöra verkligheten. Ett och samma fenomen kan därför av olika personer uppfattas olika (Isaksson, 2009). Vi utgår även från de specialpedagogiska perspektiven; det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Det kategoriska perspektivet ser skolsvårigheter som individburna. Med detta perspektiv blir ofta arbetet med eleven en uppgift för specialister och förläggs utanför den ordinarie undervisningen. Det relationella perspektivet ser istället svårigheterna som något som uppstår i samspelet mellan individen och omgivningen. Här blir det all personals ansvar att skapa förutsättningar för att få eleven delaktig och insatserna sker främst inom ramen för den ordinarie undervisningen (Isaksson, 2009). Nilholm (2007) beskriver dilemmaperspektivet som utgår från att det inte finns något enkelt svar på hur man på bästa sätt ska göra anpassningar och att den anpassning som görs kommer att innebära nya problem, antingen för eleven, läraren, skolan eller samhället.MetodStudien består av 20 insamlade åtgärdsprogram vilka har analyserat med hjälp av textanalys. Textanalys innebär en djupare analys av en texts betydelse och diskussion av dess sammanhang. Målet är att analysera textens innehåll, avsikter, mening och/eller maktstrukturer. Vi har analyserat vårt material med hjälp av Widéns (2015) fyra steg:1. Att identifiera analysens problem2. Att välja vilka texter som ska analyseras3. Att skapa analytiska teman4. Att göra en detaljerad analys ResultatVår studie är en kvalitativ undersökning därför har vi valt att presentera vårt resultat tillsammans med analys och tolkning. Vi visar vårt resultat med hjälp av Perssons (1998) beskrivning av ett kategoriskt- och ett relationellt perspektiv på elever i behov av särskilt stöd. Vårt resultat visar att ett kategoriskt perspektiv råder i åtgärdsprogrammen, både gällande beskrivningar av svårigheter och föreslagna åtgärder. Vidare ser vi få åtgärdsförslag som vi anser är tydliga och konkreta.Specialpedagogiska implikationerVi tror att om specialpedagoger får möjlighet att agera stöd till lärare vid pedagogiska utredningar och upprättande av åtgärdsprogram kan man implementera ett arbetssätt där kartläggning och föreslagna åtgärderna utgår från både organisation-, grupp- och individnivå.NyckelordKategoriskt, Relationellt, Specialpedagog, Särskilt stöd, Åtgärdsprogram.