Hur arbetar lärare ämnesövergripande inom ämnena geografi och idrott och hälsa?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Malmö högskola/Institutionen Idrottsvetenskap (IDV); Malmö universitet/Malmö högskola/Institutionen Idrottsvetenskap (IDV)

Sammanfattning: I grundskolans läroplan nämns det att skolan har en skyldighet att uppfostra samhälleliga medborgare. Samtidigt nämns också att läraren har som uppdrag att skapa möjligheter för eleverna att arbeta ämnesövergripande. Genom en stimulerande ämnesövergripande undervisning kan eleverna få en större helhetlig förståelse och se sambandet mellan skola och samhälle. Som blivande idrottslärare och geografilärare inom högstadiet har vi sett att det finns en potential att arbeta ämnesövergripande inom dessa ämnen. Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare inom geografi och idrott och hälsa arbetar ämnesövergripande och vad är det som styr användningen av metoden. Forskningens fokusområde har varit grundskolans övre skolår 7-9. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studiens resultat grundar sig på sju intervjuer varav tre geografilärare och tre idrottslärare samt en rektor. Resultatet analyserades sedan i relation till frågeställningarna med hjälp av läroplansteorin. Frågeställningarna som ska besvaras är följande: 1. Hur ser förhållandet ut mellan geografi och idrott och hälsa när det kommer till ämnesövergripande arbete? 2. Vilka för- och nackdelar finns det med ämnesövergripande arbete? 3. Vilka faktorer påverkar det ämnesövergripande arbetet i skolan? Resultatet visar att det ämnesövergripande arbetet mellan ämnena geografi och idrott och hälsa var inte särskilt påtagligt. Samtliga lärare kunde se potentialen i att arbeta med varandra, men i slutändan var det få som gjorde det. Dock visade det sig att båda ämnena arbetade ämnesövergripande med andra ämnen, där geografilärarna gjorde det i en större utsträckning. I resultatet kom det även fram till att det är flera olika aspekter som påverkar användningen av det ämnesövergripande arbetet, där aspekter som till exempel schemat, planering och kursplanen var bidragande faktorer. Det visade sig både finnas för- och nackdelar med arbetsmetoden, där elevernas helhetssyn på kunskap var en fördel medan bristande tid för planering var en återkommande nackdel.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)