Förslag på dammar och skyddsområde med hjälp av GIS : en studie om löv- och klockgroda i Ystad kommun, Skåne

Sammanfattning: Uppsatsen tar upp och beskriver både löv- och klockgroda och deras krav på habitat samt så beskrivs naturen och olika naturskyddade områden i Ystad kommun, generellt om hur olika naturskyddsområde skapas och generellt om dammar och våtmarker. Groddjuren är en viktig del i den biologiska mångfalden då de bland annat äter insekter och andra småkryp men också ingår i andra djurs näringskedja. Mångfalden av organismer i naturen bidrar till att ekosystem blir mindre känsliga och mer anpassningsbara till bland annat klimatförändringar. Då arter som löv- och klockgroda har specialiserade kvar på sina levnadsmiljöer, kan bevarandet och spridningen av grodorna ses som en indikator på att brukandet av naturen inte försämrar miljön Att anlägga och återskapa våtmarker och dammar i landskapet samt att skydda områden med höga naturvärden är viktigt för att löv- och klockgroda ska kunna uppnå god bevarandestatus och en hög genetisk mångfald. Att visualisera var dammar, våtmarker och skyddsområden eventuellt ska placeras kan göras med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) där också potentiella korridorer kan modelleras fram som gynnsamma områden i naturen Resultatet av analysen blev förslag på fem dammar med en total area på 5,31 hektar där den största är 2,20 ha och den minsta 0,62 ha. Ett annat resultat är elva dammar som bör restaureras (ta bort beskuggande vegetation och ta bort igenväxning) med en total area på 6,47 ha samt tre område vilka bör bli naturskyddsområde. Det största förslaget på naturskyddsområde är 167,54 ha och det minsta 22,28 ha. Tillsammans utgör de en area på 237,66 ha. Till grund för resultaten ligger analyser med av GIS framtagen modell och av artportalen gjorda inventeringar av löv- och klockgroda.