Att vårda barn berör-vikten av att skapa trygghet i en ovan situation : Kvalitativ intervjustudie med intesivvårdssjuksköterskor

Sammanfattning: Bakgrund: Varje år vårdas barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige, där det generellt vårdas mer vuxna än barn. Att vårda ett barn på en allmän intensivvårdsavdelning händer sällan vilket inte ger samma erfarenhet som att vårda en vuxen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda barn under 12 år på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats och tio intensivvårdssjuksköterskor har intervjuats. Induktiv latent innehållsanalys har använts för att analysera insamlad data. Resultat: Resultatet gällande intensivvårdssjuksköterskors upplevelser genererade i åtta subkategorier och tre generiska kategorier; Ingen sedvana, Att hantera sin osäkerhet och Hela familjen behöver vård. Dessa ledde fram till temat; Det är en känsla av att bli berörd och att samtidigt försöka skapa omtänksamhet i en ovan situation. Resultatet visar på vikten av att tillsammans kunna stötta varandra för att skapa en trygghet vid vården kring ett svårt sjukt barn. Då det på en allmän intensivvårdsavdelning är en ovanlig situation för intensivvårdssjuksköterskorna att vårda barn så upplevdes det extra viktigt att vara väl förberedd, ha en god kommunikation och ett sammansvetsat team. Slutsats: Att vårda ett barn på allmän intensivvårdsavdelning väcker mycket känslor såsom osäkerhet och frustration vilket påverkade hela teamet. Då det är en händelse som sker allt för sällan så ger det en anspänning och en rädsla för att göra fel. Kontinuerlig utbildning och bra rutiner på arbetsplatsen kan minska osäkerheten och bidra till ett bättre välbefinnande för både personal, föräldrar och barn. Nyckelord: Allmän intensivvårdsavdelning, familj, intensivvård, intensivvårdssjuksköterska, kritiskt sjuka barn, livsvärld, omvårdnad, upplevelse, vårdvetenskap.  Nubb: Tack alla respondenter som tog sig tid och gjorde denna studie möjlig. Tack till vår handledare Susanne Knutsson som hjälpt oss på vägen och tack till våra familjer som har funnits där för oss hela tiden.