Delad glädje är dubbel glädje, eller? – Om barnets rätt till privatliv i förhållande till föräldrarnas bestämmanderätt då barnet exponeras på föräldrarnas sociala medier

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: När föräldrar väljer att dela information om sina barn på sociala medier aktualiseras barnens rätt till privatliv. Att barn har en sådan rätt följer av 6 kap. 1 § FB, som anger att barn har rätt till omvårdnad och trygghet, att de ska behandlas med aktning för sin person och egenart samt att de inte får utsättas för kränkande behandling. Därutöver föreskriver både art. 16 i barnkonventionen och art. 8 EKMR en uttrycklig rätt till skydd av barns privatliv. Föräldrarna har i sin tur en bestämmanderätt i enlighet med 6 kap. 11 § FB. Bestämmelsen stadgar att föräldrar har rätt att fatta beslut som rör barnets personliga angelägenheter, vilket ska tolkas i ljuset av rätten till familjeliv i art. 8 EKMR samt rätten att ge lämplig ledning och råd enligt art. 5 i barnkonventionen. Bestämmanderätten blir särskilt påtaglig i förhållande till de yngsta barnen, som förvisso har en rätt till privatliv men saknar egen kapacitet att utnyttja den rättigheten. Uppsatsen syftar till att med utgångspunkt i den ovan beskrivna lagstiftningen analysera omfattningen av barns rätt till privatliv i förhållande till föräldrars bestämmanderätt i en situation där föräldern exponerar barnen på sina sociala medier. Vilket genomslag respektive rättighet får beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Om den av föräldrarna delade informationen är av bagatellartad karaktär så föreligger det inte en kränkning av barnets rätt till privatliv. I de situationer där föräldrarna delat information som utgör ett hot mot barnets personlighetsutveckling står det dock klart att föräldern överskridit sin bestämmanderätt och gjort intrång i barnets rätt till privatliv. Däremellan finns en gråzon, där det eftersträvas en rimlig balans mellan rättigheterna i det enskilda fallet utifrån proportionalitetsprincipen. Vid den intresseavvägningen bör särskild uppmärksamhet fästas vid barnets beroendeställning i förhållande till föräldrarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)