Upplevelsemönster på arbetsplatsen : En genusanalys av Karlstad Kommuns Ledar- och medarbetarundersökning

Sammanfattning: Den här uppsatsen analyserar resultatet från en enkätundersökning bland ledare och medarbetareanställda inom Karlstad Kommun, ur ett genusperspektiv. Syftet är att se om det verkar finnas någrakönsbundna mönster i de anställdas upplevelser av att arbeta inom den kommunala organisationen.Uppsatsen utgår från andrahandsmaterial i form av resultatet från nämnda enkätundersökning samtregisterdata och rapporter gällande den aktuella organisationen. Främst är det tre av kommunensförvaltningar som står i fokus, två kvinnodominerade och en mansdominerad. Detta för att se omoch i så fall på vilka sätt förvaltningarnas genusmärkning kan spela in för de anställdas upplevelser.Även genomgående skillnader i upplevelse inom de olika förvaltningarna undersöks, utifrån dengjorda enkätundersökningens resultat. Registerdata och rapportmaterial som finns gällandekommunen används för att få en djupare förståelse kring den omgivning som de anställda sombesvarat enkäten återfinns i. Avgränsningar i det empiriska materialet och val av teorier har skett ien växelgång. Den ursprungliga ambitionen, att anlägga ett genusperspektiv på organisationen, harpåverkat valen av vilka förvaltningar som skulle undersökas närmare. På samma sätt har de mönstersom funnits i enkätresultaten påverkat valen av teorier som använts för att dra slutsatser kringmaterialet. Uppsatsen utgår från genusteori med särskilt fokus på teorier kring kön ochorganisationer. Även socialpsykologiska resonemang kring identitet och skapandet av världsbilderfyller en grundläggande funktion. Till det läggs också vissa aspekter kring psykosocial arbetsmiljö.Uppsatsen mynnar ut i två resonemangstrådar som återfinns efter varandra i slutet. Den ena trådendrar slutsatser utifrån analyser av det empiriska material denna uppsats grundar sig i. Den andratråden kretsar kring relationen mellan könsteorier och etablerade modeller kring psykosocialarbetsmiljö. Dessa två trådar landar i att peka ut hur arbetet skulle kunna gå vidare – dels medjämställdhetsfrågor inom organisationen, dels med utformandet av verktyg för att lägga engenomgående könsförståelse till förståelsen av psykosocial arbetsmiljö.