Who´s got the power? : En analytisk Girl Power-serie

Sammanfattning: Detta projektarbete tog avstamp i Rebecca c. Hains arbete om Girl Power-hjältinnor och undersökte den normativa bilden av den kontemporära tecknade Girl Power-hjältinnan. Detta för att ta reda på vilka fysiska drag och attribut som sällan sätts i fokus inom genren. Dessa drag och attribut användes sedan för att skapa tre huvudkaraktärer till en serie som publicerades på en blogg. Syftet med att undersöka normativa bilder av kvinnliga karaktärer i barnmedier stärktes i teorierna ”Social Practice Theory” och ”kultivationsteorin” som båda förklarar hur barn lär sig av och blir påverkade av mediernas värderingar. Arbetet argumenterade för att negativa representationer av kvinnliga karaktärer i medier har en negativ inverkan på barns genusuppfattningar men att positiva och mer varierade representationer av kvinnliga karaktärer kan verka för en motsatt effekt. Projektet kombinerade hermeneutisk analys med kvantitativ innehållsanalys. Resultaten skilde sig en del från det Hains hade kommit fram till inom genren. Jämfört med sina föregångare är den moderna Girl Power-hjältinnan mer praktiskt klädd och mindre sexualiserad. Dock var majoriteten av karaktärerna fortfarande vita/västerländska, smala och långa. De flesta hade blont eller rött långt hår och hade en feminin klädstil. De ovanligaste kroppstyperna var” kort och smal”, ”kort och kraftig” och ”lång och kraftig”. I minoriteten fanns även Powerpuffpinglorna som hade ”småbarnskroppar”, de var de enda karaktärerna som inte var i samma ålder eller äldre än målgruppen. Att kraftigare karaktärer befann sig i minoritet kopplades till idén om att hjältinnan balanserar mellan det manliga och det kvinnliga. Hon får inte bli för manlig då hon kan tänkas bli oattraktiv för den heterosexuella manliga tittaren och där med riskabel i ett ekonomiskt perspektiv. Vidare konstaterades att även kvinnor upprätthåller normerna för vad som anses attraktivt eftersom även de skapar dessa verk och karaktärer. I etniska minoriteter fanns karaktärer av asiatisk och afroamerikansk härkomst men även karaktärer vars etnicitet inte gick att tyda eller som hade föräldrar av två olika etniciteter. Dessa karaktärer riskerade hamna lägre ned i seriernas sociala hierarkier eller bli stereotypiserade. Studien visade även att representationerna av de vita karaktärerna höll sig inom strikta utseendemässiga ramar. Resultaten av analysen av hjältinnornas frisyrer visade att det fanns lika många karaktärer som hade de traditionellare ”flickaktiga” höga tofsarna och som hade den mer moderna, kaxiga ”sidecuten”. Sidecuten tolkades som en utveckling hos Girl Power-hjältinnan från den ”söta flickan” till en mer feministisk modern hjältinna men resultaten täckte även upp för en annan brist. Det fanns inga karaktärer som bröt mot den egentliga könsnormen med en traditionellt maskulint associerad frisyr. I den klädmässiga minoriteten fanns ett par karaktärer som hade mindre feminina klädstilar, en karaktär som hade en mer ”egen stil” och en karaktär med en alternativ, ”punkig” stil. Sammanfattningsvis har Girl Power-hjältinnan utvecklats men genren prioriterar fortfarande de vita/västerländska karaktärernas narrativ.