Bostadsgårdens utformning : En fallstudie av hur öppna bostadsgårdar påverkar tryggheten

Sammanfattning: Att ha ett hållbarhetsperspektiv inom stadsplanering är idag en stor del av arbetet, inte minst är den sociala hållbarheten något man vill främja när städer ska formas. En del av detta arbete är bland annat att få människor ska känna sig trygga i samhället och främja tilliten till sina medmänniskor. Ett nytt stadsbyggnadsideal som formats är därmed bland annat att sammanbyggda bostadshus ska byggas med tillhörande bostadsgårdar öppna mot det offentliga rummet. Detta syns inte minst i Stockholm stad med motivationen att det privata rummet ska möta det offentliga för att främja samvaron mellan människor. Hur detta påverkar den upplevda tryggheten är därav en följdfråga. Ett flertal teorier och tidigare forskning kring trygghet i relation till den byggda miljön menar bland annat att det krävs tydlig gränsmarkering av de olika rummen för att främja det som benämns som kontroll över bostadsgården. Denna typ av kontroll är relaterad till begreppet ”ögon på gatan” som syftar till att det behövs naturlig övervakning över området, t.ex. genom fönster på alla fasader. Detta medför på så sätt att den upplevda tryggheten förstärks när det finns möjligheter att ingripa. Även hög grad av territorialitet är kopplat till större känsla av trygghet, på så sätt att man känner starkare koppling och ansvar över marken när det råder hög territorialitet. Eftersom den öppna bostadsgården blir en samverkan av hög och låg territorialitet, då marken både kan ses som en del av det offentliga och privata rummet, kan den upplevda tryggheten påverkas. I denna uppsats har en fallstudie av Norra Djurgårdsstadens öppna bostadsgårdar genomförts där attribut i den fysiska miljön, som speglar det som litteraturen menar är trygghetsbildande, har inventerats. Bland annat fanns gränsmarkeringar i form av lägre terrängmurar, olika markbeläggningar, och planteringar för att urskilja vilka ytor som tillhör det offentliga och privata rummet. Även nivåskillnader åtskilde bostadsgården från den allmänna marken. Inom den fysiska planeringen tycks det därmed råda en viss medvetenhet kring hur den öppna bostadsgårdens utformning påverkar den upplevda tryggheten. Även fast huvudfokus i Stockholm stads arbete ligger på den sociala hållbarheten och att främja interaktioner mellan människor när öppna bostadsgårdar formas, är detta något som i sin tur kan öka känslan av trygghet.