Revisionspliktens vara eller icke vara

Sammanfattning: Forskningsfråga: Vad har aktörer i en koordinerad marknadsekonomi för syn på revisionsplikten och hur ser sambandet ut mellan synen och deras förtroende för revisorskåren? Syfte: Syftet är att studera aktörers inställning till revisionsplikten för små aktiebolag i KME:n Sverige och undersöka det eventuella sambandet mellan inställningen och förtroende. Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Sverige och har en deduktiv ansats. Studien har ett kvalitativt fokus med kvantitativa data som komplement. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, remissvar och andra policydokument samlades empirin in. Intervjuerna genomfördes med tongivande aktörer som i huvudsak valdes utifrån remisslistorna till SOU 2020:46 och SOU 2021:60. Från samma remisslistor inhämtades även remissvaren. Utöver remissinstanserna undersöktes även svenska kreditgivare. Teoretiska perspektiv: Tidigare forskning om revision, teorin bakom förtroende, och teorin bakom marknadstyper står i centrum för att förstå och analysera den insamlade empirin. Resultat: Aktörerna är oense angående revisionsplikten. Samtliga framför samtidigt ett högt förtroende för revisorskåren som samhällsinstitution. Slutsats: Aktörernas olika tyckande går i många avseenden i linje med tidigare forskning i såväl KME:er som LME:er. Förtroendet för revisorskåren är inget som ensamt avgör aktörernas inställning till revisionsplikten, vilket sannolikt beror på att Sverige är en KME där förtroende redan ligger djupt rotat i marknaden. Detta ger rum åt andra aspekter att spela in på tyckandet, såsom kostnad, administrativ börda, EU-harmonisering, kontroll och möjlighet till brottsförebyggande arbete. Slutsatserna i denna studie kan bidra till lagstiftningsprocessen och aktuella utredningar samt med förståelse för förtroendets inverkan på revisionsplikten i en KME.