Veterinära rådgivningssamtal : faktorer som påverkar genomförandet av diskuterade råd

Sammanfattning: Att förebygga sjukdom snarare än att bota blir allt viktigare då det är fördelaktigt både för djuren och deras skötare. Bristande kommunikation har lyfts fram av flera forskare som ett hinder för veterinärer i deras arbete med djurhälsoprogram. Målet med den här studien var att identifiera potentiella faktorer kring rådgivningssamtalet som kan påverka utfallet. Ett sekundärt mål var att beskriva anledningar till att åtgärder genomförts eller inte genomförts. Studien byggde på material som samlades in i projektet ”Motiverande samtal som verktyg för minskad antibiotikaanvändning i animalieproduktionen”. Materialet bestod av elektroniska enkäter från 37 veterinärer och 114 enkäter som deras samtalspartners besvarade via telefonintervjuer. Veterinärerna var uppdelade i två grupper, 19 veterinärer utbildades i samtalsmetodiken motiverande samtal (MI) och 18 stycken utgjorde en kontrollgrupp som inte fick någon utbildning. Kontrollgruppen gjorde 86 rådgivningsbesök vilka även följts upp avseende andel diskuterade åtgärder som genomförts och anledningar till varför eller varför de inte genomförts. Sambandet mellan olika faktorer kring rådgivningssamtalet och andelen genomförda råd vid uppföljningen analyserades med Spearman’s Rank korrelation. Veterinärerna i MI-gruppen hann genomföra 28 rådgivningssamtal under tiden som den här studien pågick. Dessa samtal har inte följts upp avseende genomförda åtgärder än. Jämförelser mellan kontroll- och MI-gruppen av upplevd samtalskvalitet vid rådgivningsbesöken gjordes med Mann-Whitney U-test. För kontrollgruppen följdes 405 råd upp, varav 51% genomfördes helt, 26% delvis och 22% inte alls. Det sågs ett positivt samband mellan både samtalspartnernas och veterinärernas uppskattning om sannolikhet för att åtgärderna skulle genomföras med hur nöjda de var med insatsen efter uppföljningen. Det hittades även ett positivt samband mellan antal råd och andelen genomförda råd. Det framkom många anledningar till att råd genomfördes eller inte, vilka diskuteras utifrån aspekter att ta hänsyn till i rådgivningen. Både kontroll- och MIveterinärernas samtalspartners var mycket nöjda med samtalen och det förelåg ingen skillnad mellan grupperna. MI-gruppen hade dock inte hunnit göra alla sina rådgivningsbesök så det är möjligt att resultatet kan ändras när hela materialet kan studeras. Veterinärerna var hårdare i sin egen bedömning av den egna insatsen än vad deras samtalspartners var. Flera samtalspartners uttryckte att det var en positiv upplevelse att diskutera med sin veterinär. Veterinären gav stöd i vilka åtgärder som var viktiga, hjälpte till med lösningar när gården kört fast och botade hemmablindhet.