Konkurrensklausuler - En översikt av Sverige och USA
Sammanfattning: En konkurrensklausul eller a covenant not to compete, utgör vad man kallar för negativ avtalsförpliktelse och används idag av företag, vilka har ett intresse av hindra att en upparbetad eller förvärvad kunskapsbank om exempelvis avancerad produkt- och metodutveckling; så kallad know how och annan vital information kommer till konkurrerande intressen kännedom. Genom att använda sig av konkurrensklausuler i anställningsavtal eller vid avtal om överlåtelse av en näringsverksamhet, försäkrar sig arbetsgivare och förvärvande företag i Sverige och i USA, om att en tidigare anställd eller säljaren inte utnyttjar know how och upparbetade kundrelationer på ett otillbörligt sätt. Konkurrensklausuler är i såväl Sverige som i USA, en i huvudsak accepterad form av konkurrensbegränsning, men inom båda rättsordningarna ställs krav på att såväl den berättigades intresse av att kunna erhålla skydd mot otillbörlig konkurrens, som den förpliktigades möjligheter att kunna försörja sig, beaktas vid bedömningen av om en konkurrensklausul ska anses tillåten eller inte. Bedömningen tar dock sin utgångspunkt i olika regelkomplex. Medan den intresseavvägning som görs i USA, utgår från konkurrensrättsliga regelverk och principer, görs i Sverige en bedömning utifrån avtalsinstitutets skälighetskriterium. Vidare är den amerikanska rättsordningen fragmenterad och utgörs i praktiken av femtio olika rättsordningar. Således är det svårt att förutsäga huruvida en konkurrensklausul kommer upprätthållas i det enskilda fallet. Detta gör det svårt för att inte säga omöjligt att avgöra vilken av de två rättsordningarna som mer än den andre, erkänner konkurrensklausulen som ett legitimt konkurrensbegränsande avtalsvillkor.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)