Kvinnors upplevelser av stöd och omvårdnad vid spontan abort : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund En normal graviditet hos en gravid kvinna (det biologiska könet) i fertil ålder fortlöper i genomsnitt i cirka 40 veckor. När en kvinnas graviditet avstannar utan medicinsk intervention innan graviditetsvecka 22 kategoriseras det som en spontan abort. Det finns ingen behandling som kan stoppa en hotande eller en pågående spontan abort vilket gör att sjuksköterskans bemötande blir desto mer viktig. Forskning har visat att stöd vid spontan abort kan hjälpa till att minska den negativa upplevelsen och att stöd även har en positiv inverkan på den mentala hälsan. Det ligger i allmänsjuksköterskans professionella ansvar att ge stöd och omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av stöd och omvårdnad vid spontan abort. Metod Vald design var litteraturöversikt där databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar. Femton vetenskapliga artiklar valdes och granskades med Sophiahemmets Högskolas kvalitetsgranskningsprotokoll och genomgick en integrerad analys. Resultat Resultatet sammanställdes i fem huvudkategorier: ”Bemötandets betydelse för kvinnan”, ”Kommunikation”, ”Vårdmiljöns betydelse”, ”Aspekter av stöd” och ”Den fysiska vården”. Resultatet belyser vikten av bemötandets roll i utformandet av kvinnans upplevelse av stöd och omvårdnad i samband med spontan abort. Slutsats Att genomgå en spontan abort var för de flesta kvinnor en traumatisk händelse. Det framkom att sjuksköterskan inte fullföljde sitt professionella ansvar att främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande för de kvinnor som genomgick en spontan abort. För att kvinnor som genomgår en spontan abort ska få stöd och omvårdnad anpassad efter hennes behov bör sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att minska risken för vårdlidande.