Ord i nationella prov : En jämförande studie av ordanvändningen hos första- och andraspråkselever samt dess potentiella konsekvenser för lärandet.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: I Sverige ökar flerspråkigheten i skolan och allt fler elever har svenska som andraspråk. I de nationella proven presterar förstaspråkseleverna generellt bättre än andraspråkspråkseleverna, vilket gör att orsaken till detta därför blir intressant att undersöka. En studie av skillnaden i resultat mellan elevgrupperna kan av denna anledning eventuellt synliggöra det stöd andraspråkseleverna behöver för att prestera bättre. Ordförrådet har tidigare visat sig vara en viktig faktor för elevers möjligheter att lyckas i skolan och därför valdes just denna aspekt ut för att undersökas i den här studien. Tidigare studier som undersökt liknande ämnen har mestadels riktats mot äldre elever och därför fokuserar denna studie istället på elever i de yngre åldrarna, närmare bestämt elever i årskurs tre. För att få tillgång till ett stort urval av texter användes elevtexter från de nationella proven i analysen där ett så representativt urval som möjligt gjordes sett till kön, geografisk placering och uppnåelse av kravnivåerna. Hälften av de analyserade texterna var vidare skrivna av elever vilka följer studiegången svenska som andraspråk och hälften av elever med studiegången svenska. Analysen genomfördes sedan utifrån aspekterna ordvariation, mångtydiga ord, sammansatta ord och verb, vilka tidigare visat sig användas på ett utmärkande sätt av elever med svenska som andraspråk. Även vilka ord som var låg- respektive högfrekventa i de olika elevgruppernas texter undersöktes. De resultat som framkom av denna analys ställdes sedan i relation till en sociokulturell teori om språk och lärande. Detta för att synliggöra eventuella konsekvenser av studiens resultat för elevernas lärande. Resultaten i studien visade på betydande skillnader mellan första- och andraspråkselevernas ordanvändning i alla undersökta aspekter, vilket skulle kunna medföra att eleverna har olika förutsättningar i deras fortsatta lärande. Det blir därför relevant att den kommande undervisningen är språkfokuserad för att ge andraspråkseleverna möjligheten att nå skolframgång i lika stor utsträckning som förstaspråkseleverna.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)