Konstant landanslutning för linfärjor
Sammanfattning: Detta examenarbete har utförts på uppdrag av Callenberg Technology Group. Arbetet är en förstudie som ska användas som underlag för konvertering av linfärjor från dieselframdrift till konstant landansluten färja. Studien har undersökt lämplig lösning på tre olika överföringsdistanser ur ett driftmässigt och kostnadseffektivt perspektiv. Överföringsdistanserna är 910 m, 650 m och 300 m. Konvertering av färjor från mer traditionell dieselframdrift till mer moderna fossilfria framdrivningsmetoder har pågått i flera år. Linfärjor är inget undantag. Under de senare åren har ett framdrivningssystem för Färjerederiets linfärjor dominerat, konstant landansluten kabel som förser linfärjor med tillräcklig elektricitet för att använda det som primär framdrivningskälla. Kabeln rullas in och ut med hjälp av en kabelvinda placerad på linfärjans långsida. Vid längre distanser än 300 m har dock problem uppstått med bland annat spänningsfall och mekaniska påfrestningar på kabeln. Rapporten har fokuserat på de elektriska problem som uppstår vid nämnda distanser. Beräkningar och samtal med kabelvindstillverkare har utförts och det kan konstateras att distansen som konstant landanslutning kan användas till är 700 m. Till de distanser som studerats, 300 m och 650 m, jämfördes olika överföringsspänningar men 1000 V är enligt valda kriterier i denna rapport den bästa överföringsspänningen. Det har visat sig vara den billigaste metoden enligt de beräkningar och uppskattningar som har gjorts i denna rapport. Kabelvindan har en ytterdiameter på 7000 mm för 650 m överfarten och 4200 mm i ytterdiameter för 300 m överfarten. Med de beräkningar och de förslag som har presenterats i denna rapport finns det mekaniska parametrar som gör att konstant anslutning vid 910 m överfart inte kan användas. Vid användning av kabelvinda för nämnda distans krävs därför andra förslag och/eller komponenter för att en möjlig lösning ska kunna presenteras. Det visade sig i arbetet att det är de mekaniska påfrestningarna som avgör vilken distans som är maximal överfartsdistans, och inte de elektriska.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)