Negotiorum gestio – en bortglömd rättsprincip? : En rättsutredning av principens tillämpning av domstolar samt framställning i doktrin

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Affärsrätt; Linköpings universitet/Affärsrätt

Sammanfattning: Om någon utför en tjänst å annans räkning utan att det finns ett uppdrag härom, torde det föreligga ett fall av negotiorum gestio – tjänst utan uppdrag. Den som utför tjänsten kallas gestor och hen handlar å huvudmannens vägnar. Frågan som rättsprincipen grundar sig på är huruvida gestor har rätt att kräva ersättning av huvudmannen för de skador och/eller kostnader som har uppstått för gestor i samband med utövandet av tjänsten. Att principen har utvecklats till vad den är idag, är till följd av utländska rättssystems influenser. Det finns ingen generell lagregel om negotiorum gestio i Sverige, utan man får falla tillbaka på rättspraxis och doktrin för att få en förståelse för institutet. Rättskällorna är inte alltid eniga om vad som gäller för att ersättning ska utgå. Doktrin är väldigt spretig i sin framställning och rättspraxis ger en oklar bild angående rättsläget. Eftersom det var 45 år sedan HD tog ställning i en rättsfråga gällande principen är det svårt att veta hur HD skulle tillämpa negotiorum gestio idag. När principen faktiskt har prövats i domstol har ersättning endast tillerkänts gestor två gånger. Domstolarna har i dessa fall, enligt vår uppfattning, antingen gjort fel i sin tillämpning eller inte varit tillräckligt utförlig i sina domskäl. Det nyssnämnda talar för att domstolarna inte riktigt har grepp om hur principen ska tillämpas. Trots praxis och doktrins oklara framställning har vi i vår utredning kommit fram till att två rekvisit ska vara uppfyllda för att gestor ska erhålla ersättning. Handlingen som gestor utför ska vara nödvändig och leda till nytta för huvudmannen samt att huvudmannen ska vara förhindrad från att ta tillvara sina egna angelägenheter. Att huvudmannen ska vara förhindrad innebär även att gestor innan hen påbörjar utförandet av tjänsten måste ha försökt ta kontakt med huvudmannen, men utan något resultat. Negotiorum gestio kan tillämpas i en rad olika situationer: besittning, nöd, medintresse, förtroendeställning med mera. Det finns bestämmelser i svensk lag som till viss del reglerar principens tillämpningsområde (se under rubrik 2.4.2.1). Att dessa delvis regleringar av principen existerar, kan förklara varför det finns så få rättsfall om negotiorum gestio som tas upp i domstol, i och med att lagen tillämpas före principer enligt rättshierarkin.  Sammanfattningsvis anser vi att principen är bortglömd i det svenska rättssystemet. Detta är en aspekt som närmare kommer att analyseras vidare i uppsatsen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)