Släcka eld med bensin : En experimentell studie om effekten av gestaltningar av etnicitet i nyhetsmedier

Sammanfattning: Med grund i ett Sverige där främlingsfientligheten och stödet till Sverigedemokraterna, Sveriges enda högerextrema parti, har ökat de senaste åren var syftet med denna studie att undersöka effekten av gestaltning av etnicitet inom nyhetsjournalistiken. Inledningsvis fokuserar uppsatsen på att studera om publicering av en etnicitet påverkar vad människor har för känslor och attityder till ett brott. Därefter undersöker vi om eventuella effekter modereras när man kontrollerar för mediepublikens individuella faktorer såsom kön, ålder, utbildning, politisk ställning, nyhetskonsumtion och intresse för kriminaljournalistik. Det teoretiska ramverket som har legat till grund för studien är ​Gestaltningsteorin och ​Effekten av gestaltning​, tillsammans med tidigare forskning inom mediebevakning av etniska minoriteter och invandring. Statistik från SOM-institutet som visar ett ökat motstånd till invandring under de senaste åren har också använts vid utförandet av denna uppsats. Studien har en kvantitativ ansats där ett webbexperiment med tillhörande enkät har använts som metod. 98 respondenter delades in i två grupper där de blev tilldelade varsin text om ett brott där den enda skillnaden var att den ena texten nämnde gärningsmännens etnicitet som utländskt medan den andra texten inte nämnde gärningsmännens bakgrund överhuvudtaget. Därefter fick deltagarna besvara en enkät bestående av totalt 25 frågor. Populationen som undersöktes var svenska medborgare. Studiens resultat visade att respondenterna blev påverkade av gärningsmännens etnicitet. Detta tyder på att nyhetsmedias negativa gestaltning av invandrade har en effekt på mediepubliken. Bland annat kände respondenterna starkare negativa känslor, såsom ilska och rädsla, när gärningsmännens etnicitet nämndes. Däremot kunde man utläsa att respondenterna ansåg att brottet var allvarligare när gärningsmännens etnicitet inte framkom. Resultatet visade även att respondenternas individuella faktorer modererade effekten av nyhetsmedias gestaltning. De manliga respondenterna och de med lägre utbildningsnivå påverkades mest av gärningsmännens etnicitet.