Kvalitetskris eller kriskvalitet? : En kvantitativ studie av aftonbladet.se’s och dn.se’s nyhetsprestation under Stockholmsattentatet 2017
Sammanfattning: Sammanfattning Kriser har sedan lång tid tillbaka gjort intåg och format det samhälle vi lever i idag. Att kriser inträffar är ett faktum och de kan existera i alla dess former, stora som små, politiska som samhällshotande. I och med dess påverkan blir den gemensamma nämnaren för kriserna de berörda medborgarnas informationshunger. Det är då Sveriges tredje statsmakt, det vill säga nyhetsmedierna, rycker in och har i uppgift att återspegla den rådande krisen. Tack vare den digitaliserade nätjournalistiken kan, och bör, medierna leverera kontinuerligt innehåll för att tillfredsställa publikens efterfrågan. Med andra ord är arbetet inom nätjournalistik under större press, jämfört med de traditionella papperstidningarna, i och med det konstanta informationsflödet. Med den inflytelsefulla makt medierna besitter, formar därav nyhetsrapporteringen folkets verklighetsbilder. I sin tur påverkar detta opinionsbildningen och demokratin. Sålunda ställs krav på profession och kvalitet i nyhetsinnehållet, vilket lägger grund för följande forskning. Denna studie tar sig an hur nyhetsprestationen i praktiken skiljer sig mellan tabloiden aftonbladet.se och dagspressen dn.se under en kris, i detta fall Stockholmsattentatet den 7 april 2017. Med andra ord mäts kvaliteten, utifrån olika aspekter, i det faktiska innehållet. För att besvara detta studerades hastighetens inverkan på kvaliteten, hur nyhetsprestationens (news performance) beståndsdelar samspelar i praktiken, samt vilken nyhetsaktör som i slutändan faktiskt rapporterade med högst kvalitet utifrån studiens teoretiska ramverk. Metoden kvantitativ innehållsanalys valdes för att besvara syftet, varpå ett totalurval av artiklar kodades under tidsperioden 7 april till 9 april. Uppsatsen bygger vidare på en deduktiv ansats. I kapitlet om tidigare forskning redovisas därför ett antal påverkansfaktorer utifrån teorin och kvalitetsmodellen nyhetsprestation, där det gemensamma målet är en mikro- och makrobalans mellan och inom modellens sex byggstenar. Samtidigt sätts modellen nu in i en ny kontext, nätjournalistisk kriskommunikation, och syntetiseras med Shannon och Weavers kommunikationsmodell för att täcka in kvalitetsperspektivet ytterligare. Genom att utgå från detta analytiska ramverk kom vi fram till att skillnaderna i praktiken inte är markanta, och att hastigheten inte skadar kvaliteten. Utifrån prestationsperspektivet var däremot aftonbladet.se snäppet vassare än dn.se i vissa avseenden. Slutsatsen drogs således att lärdomar bör tas från båda håll för att generera bästa möjliga kvalitet. Främst bör dagspress väva in fler mjuka nyheter likt tabloiderna. Tabloidernas och dagspressens styrkor bör med fördel sammanslås i och med den moderna nätjournalistiken, och uppgraderas till ett nytt format; digitalpress. Uppsatsens resultat bidrar till att vi kan kartlägga komplexiteten i nyhetsprestationens beståndsdelar och dess 3 värdefulla beroendeförhållanden. I och med mediernas makt i samhället bidrar denna studie alltså med ny aktuell kunskap om aftonbladet.se’s och dn.se’s faktiska kvalitet vid kriser. Slutligen berikas forskningen inom nyhetsprestation eftersom kvalitet nu mäts inom ett outforskat journalistiskt område.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)