Järnvägsstationen – en studie om hur mobilitet och konsumtion samverkar i ett föränderligt servicelandskap

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för service management och tjänstevetenskap

Sammanfattning: Syfte: Syftet är att belysa hur mobilitet och konsumtion samverkar på 2000-talets järnvägsstation som servicelandskap. Teoretisk referensram: Studien fokuserar teori kring servicelandskapet och platsbegreppet. Metod: För att besvara syftet har vi använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt, vilket har inspirerats av grundad teori, dikotomier och berättelseforskningens narrativa analys. Det empiriska materialet, berättelsen om järnvägsstationen, har samlats in genom öppna intervjuer, icke-deltagande observationer och broschyrer från konceptutvecklare på tre större centralstationer i Tyskland. Slutsatser: Slutsatserna i studien är att bilden av den traditionella järnvägsstationen är både positiv och negativ. Bilden av 2000-talets järnvägsstation är att den är både föränderlig och beständig. Bilden av den traditionella järnvägstationen hanteras genom att konceptutvecklarna gör ett avståndstagande från den traditionella järnvägsstationen samt förkroppsligar denna i 2000-talets järnvägsstation. En konsekvens som rörligheten har för det kommersiella utbudet på 2000-talets järnvägsstation är att konceptutvecklarna utformat servicelandskapet på ett sätt som gör att besökarna både ska kunna ta sig fram snabbt och även få besökaren att sakta ner för att ta sig tid att konsumera. En annan konsekvens är att konceptutvecklarna använder internationella varumärken för att skapa ett servicelandskap som besökarna är bekanta med.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)