Justitieråds straffansvar i tjänsteutövningen – en rättshistorisk och nordisk-komparativ belysning

Sammanfattning: Förevarande kandidatuppsats undersöker justitieråds konstitutionella straffansvar för brott begångna i tjänsteutövningen ur en rättshistorisk och nordisk-komparativ belysning. Hur regleras tjänstebrott på högsta juridiska nivå i svensk statsrätt, och är regleringen, bedömd utifrån regeringsformens grundläggande principer, tillfredsställande? För att besvara dessa frågor utreder uppsatsen justitieråds straffansvar i tjänsteutövningen såsom den ser ut i gällande rätt, och sätter denna ordning i en rättshistorisk och komparativ kontext. Historiskt (1809-1974) svarade justitieråden inför riksrätten, en extraordinär domstol utanför den vanliga instansordningen. Justitieråds straffansvar i tjänsten var vidare inskränkt jämfört med vanliga domares, och riksrätten i sig utgjorde ett led i förverkligandet av den utpräglade maktdelningslära som genomsyrade 1809 års RF. Reglerna blev efterhand föråldrade, och åtskilliga olika moderniseringsförslag lades fram innan 1974 års RF slutligen antogs. Regeringen och riksdagen valde i samband med införandet av den nya grundlagen att avskaffa riksrätten, och i stället överföra dess uppgifter till Högsta domstolen. Norge och Finland däremot, använder sig alltjämt av ett riksrättsinstitut. Till skillnad från vad som är fallet i de övriga jämförda länderna, får alltså svenska Högsta domstolen numera själv bedöma lagenligheten av sina egna ledamöters agerande i tjänsten. Med hänsyn till risken för jäv och anti-konstitutionell maktförskjutning som denna lösning medför, är uppsatsens slutsats att den nuvarande regleringen befinner sig i konflikt med de grundläggande principerna om objektivitet, legalitet och folksuveränitet i regeringsformen. Reglerna är därför i behov av reform.