Bokföringsbrott : Hur upplever de samverkande myndigheterna att det brottsförebyggande arbetet fungerar?

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Ekonomihögskolan, ELNU; Linnéuniversitetet/Ekonomihögskolan, ELNU; Linnéuniversitetet/Ekonomihögskolan, ELNU

Sammanfattning: Bakgrund och problem: År 2011 anmäldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott är det näst vanligast anmälda ekonomiska brottet. Det är ett växande problem och de brottsförebyggande myndigheterna måste använda åtgärder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhället, exempelvis genom att skapa en orättvis konkurrenssituation för företagare. Det kan även skada och hota förtroendet för näringslivet samt leda till en dämpad tillväxt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott är ett omfattande problem så klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet själv, därför är samverkan en viktig del i myndigheternas arbete. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka åtgärder de brottsförebyggande myndigheterna använder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar. Metod: Vi har använt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vårt uppsatsarbete. Det empiriska materialet utgörs av fem perspektiv som har samlats in genom intervjuer med olika brottsförebyggande myndigheter. Slutsats: Vår slutsats är att de brottsförebyggande myndigheterna främst använder sig av åt-gärderna; information, kontroll samt utvecklande av lagstiftning för att motverka bokförings-brott och de upplever att dessa åtgärder fungerar tillfredställande. Myndigheterna upplever att samverkan är en betydelsefull del i det brottsförebyggande arbetet. De anser att samarbetet dem emellan fungerar bra och att de regionala underrättelsecentren är exempel på väl funge-rande samverkan samt att det mervärde som skapas framförallt består av ett utökat informat-ionsutbyte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)