Prediktion av översvämningsrisken vid vägar - En undersökning av två översvämningar i Östersunds kommun 2008.

Sammanfattning: Pågående klimatförändringar med påföljande ökad nederbörd ger förhöjd risk för översvämningar. Det är därför viktigt att kunna göra förutsägelser för var översvämning riskerar att ske. Förutsättningarna att göra sådana prediktioner med geografiska informationssystem ökar då Sveriges geografi karteras i allt större utsträckning. Syftet med uppsatsen är att utföra och analysera en modell för kartering av översvämningsrisk av väg. Det görs genom GIS-analys av geografiska data, baserade på platsspecifika egenskaper i landskapet, för ett område i Östersunds kommun där två vägavsnitt översvämmades 2008. De platsspecifika egenskaperna kvantifieras i s.k. fysikaliska avrinningsområdesegenskaper (FAE). Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur dessa FAE kan kopplas till översvämningsrisk, på vilket sätt vägen inverkat på risken för att översvämning uppstår och hur modellen kan användas i ett allmänt syfte att kartera översvämningsrisk. Resultatet visar att det finns en korrelation mellan ett flertal FAE och risken för översvämning. Det kan dock göras gällande från resultatet att dessa inte är så entydiga att det med användning av FAE går att allmänt förutsäga översvämningsrisk och riskkarteringen indikerar inte heller att det förelåg större risk i de områden där översvämning dokumenterades. Slutsatsen gällande om det går att applicera den här metoden allmänt för att kartera översvämningsrisk för andra områden är att det i dagsläget är komplicerat och osäkert att göra den här typen av kartering. Med förfinade metoder och noggrannare kartering av geografin kan den här typen av modellering få större träffsäkerhet då sambanden mellan platsspecifika egenskaper i landskapet och översvämningsrisken är vetenskapligt belagd.