Regional destinationsutveckling : Visit Roslagen, ett samarbete i tiden?

Sammanfattning: En stor andel av Sveriges skatteberäknade inkomster genereras av besöksnäringen. Sverige har på grund av denna närings kraftiga ökning skapat en nationell strategi för både staten och näringslivet. Ett av nyckelorden i denna strategi handlar om hållbar destinationsutveckling, vilken ska öka fler av landets destinationers konkurrenskraft på ett hållbart sätt för att tillsammans skapa en starkare konkurrenskraft för Sverige internationellt. Roslagen är en region som består av fyra kommuner, varav tre av dessa kommuner har bildat ett destinationsbolag som heter Visit Roslagen AB. Denna undersökning fokuserar på hur planeringen gällande besöksnäringen sett ut över tid i regionen Roslagen. Den belyser även hur denna planering ser ut idag gällande samarbete och kommunikation mellan den offentliga samt den privata verksamheten. Undersökningen beskriver även hur planeringen kring Roslagens besöksnäring styrs idag av bolaget via avtal med kommunerna, och hur vida denna utveckling anses vara den bästa lösningen för regionen. Slutligen undersöks även hållbarhetsaspekterna av hur destinationen utvecklas och styrs. I denna undersökning används en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt synsätt. För att undersöka planeringen av Roslagens besöksnäring användes primär och sekundär data. Denna primära data består av intervjuer med Norrtäljes och Östhammars näringslivschefer vilka under lång tid och fortfarande arbetar med besöksnäringens utveckling samt är med och säkerställer att bolaget Visit Roslagen sköter det som avtalet anger. För att få en bredare bild av Roslagens planering har även Visit Roslagens VD intervjuats. Den sekundära datan består bland annat i en tidigare undersöknings intervju av Visit Roslagens projektansvarige och några tidningsartiklar samt en beskrivning av avtalen mellan Bolaget och kommunerna. För att bilda en förförståelse i ämnet destinationsutveckling har tidigare forskning och facklitteratur använts kring destinationsutveckling, planering och management, intern och extern kommunikation samt identitet och image, slutligen i teoristycket beskrivs effekter och hållbar utveckling av besöksnäringen. Slutsatserna i denna undersökning visar att Roslagen över tid har fått ett stakare samgående mellan det offentliga och privata genom initiativ av den offentliga verksamheten som först var de som stod för planeringen av destinationsutveckling i regionen. Den nationella strategin var betydande i denna utveckling, och skapade motivation till att bilda ett bolag för denna typen av utveckling. Bolaget har ett avtal med varje kommun. Kommunernas avtal liknar varandra och innebär att bolaget ska sköta; -turistutveckling, -turistservice, -marknadsföring och -försäljning. Den påverkan som kommunen har på bolaget är genom avtalen som sedan följs upp av de två kommunernas näringslivsansvariga. Utöver avtalet sköter bolaget all planering kring besöksnäringen själv. Kommunerna anser att denna bolagisering av besöksnäringens planering är bra för att den blir mer långsiktig då inte olika politiska förändringar kan påverka olika utvecklingsbeslut i regionen, utan att det istället finns en långsiktig planering som enligt avtalen ska i samråd mellan besöksnäringen och det offentliga via avtalen mellan kommunerna och bolaget. Slutligen kan Roslagens planering kring destinationsutveckling anses som hållbar då det finns en planering och ett ökande samspel mellan de offentliga och privata aktörerna på destinationen. Med denna planering ökar sannolikheten att sociala och miljömässig hållbarhet skyddas då dessa faktorer är det besöksnäringen tjänar pengar på.