Statusbedömning av befintliga byggnader – Med fokus på byggnadsfysik och organisation

Sammanfattning: Om inte statusen på Sveriges byggnadsbestånd förbättras kommer miljömålet ”God bebyggd miljö” inte kunna uppfyllas. Då miljömålet beaktar många aspekter måste ett holistiskt synsätt gälla vid genomförandet av åtgärder i byggnadsbeståndet. För att kunna göra detta måste en dialog föras kring viktiga aspekter på byggnadens samtliga områden mellan inblandade parter. Om en parameter ändras riskerar detta att inverka negativt på andra parametrar. Suboptimeringar kan således uppstå. Detta fenomen gällande suboptimeringar är bakgrunden till denna studie samt en parallell studie genomförd av Edsbäcker (2015). Tillsammans syftar studierna till utveckling av en holistisk modell för statusbedömning av byggnader. Det finns ett flertal checklistor för att bedöma olika egenskaper i en byggnad. Dessa ger dock ingen helhetsbedömning, utan endast en separat bedömning av varje ämnesområde. I litteraturstudier har endast en modell med ett bredare fokus identifieras, ”Miljöstatus för byggnader” (Miljöstatus för byggnader, 2011). Denna har dock brister då flera ämnesområden inte beaktas. Därmed finns det ett behov av en standardiserad modell med bredare fokus. I denna studie och studien genomförd av Edsbäcker (2015) framstod följande ämnesområde som centrala: energi, miljöpåverkan, utemiljö, fukt, installationer, innemiljö, byggnadskomponenter, organisation, drift och underhåll samt arbetsmiljö. Studiernas syfte var att ta fram ett koncept för att underlätta och effektivisera besiktningsutförandet och analysen av denna. Resultatet av studierna har gestaltats i en modell som belyser flertalet ämnesområden i ett system och därmed skapar en horisontell koppling. Modellen skall utgöra ett verktyg för den kvalitativa bedömningen för framtagning av åtgärder. Avgränsningarna för denna studie har gjorts så att energi, miljö, och utemiljö inte ingår. Framtagning av bedömningskriterier för dessa ämnesområden är utförd enligt Edsbäcker (2015). Studien kommer inte inkludera byggnader med extraordinär verksamhet så som badhus, kyrkor eller industrilokaler. Ingen programvara har tagits fram för modellen utan endast ett koncept för hur en modell kan konstrueras. Konkreta åtgärdsförslag föreslås inte i modellen. Framtagningen av modellen har baserats på intervjuer, litteraturstudie, enkätundersökning samt en fallstudie. Intervjuerna och litteraturstudien har använts för framtagning av ämnesområden och tillhörande frågebatteri. Fallstudien gjordes för att validera och vid behov revidera frågebatteriets utformning och tydlighet. Enkätundersökningen genomfördes för att förbättra modellens övergripande struktur. Den framtagna modellen beskriver hur en besiktningsmall genereras utifrån ett frågebatteri, för en specifik byggnad. En större del av besiktningsmallen besvaras under en okulär besiktning och resterande del besvaras av förvaltaren. Besiktningen skall vara genomförbar på ett fåtal dagar där respektive ämnesområde skall kunna undersökas separat. Ett koncept har även tagit fram med syfte att effektivisera analysen av besiktningens resultat. Detta koncept bygger på att modellen digitaliseras. Detta medger att resultat från besiktningar kan lagras och kontrolleras i efterhand. Lagringen medger även att ett referenssystem kan byggas för att underlätta analysen av resultatet. Kontinuerlig förbättring av modellens frågebatteri bör ske kvalitativt med stöd av en programvara som kontrollerar modellens utfall och resultatets felkällor. Förhoppningen är att den förslagna modellen kommer öka den horisontella dialogen, mellan inblandade parter, vid statusbedömning av byggnader. För att modellen skall nå sin fulla potential bör den förverkligas i en programvara och en lagringsenhet vilket tillåter en ständig förbättring. Resultatet från modellen kommer inte att prediktera behov av framtida specifika åtgärder. Den kommer däremot att kunna indikera vilka ämnesområden som bör åtgärdas och därmed utgöra ett verktyg för en kvalitativ holistisk statusbedömning av byggnader som t.ex. flerbostadshus och kontor.