Att förhålla sig till den inre världen: Om sambandet mellan mentalisering och affektreglering hos skolbarn.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan det alltmer populära begreppet mentalisering och affektreglering. Detta samband utgör en viktig del i mentaliseringsteorin men har hitintills i väldigt liten utsträckning studerats empiriskt. Deltestet Mentalisering i NEPSY-II administrerades till 26 skolbarn i åldrarna 9-13, som därefter fick fylla i ett självskattningsformulär om den egna affektregleringsförmågan. Därtill erhölls ytterligare information genom att låta barnens lärare fylla i en lärarskattning gällande barnens affektregleringsförmåga. Utöver det huvudsakliga syftet att studera sambandet mellan barnens mentaliseringsförmåga och deras affektregleringsförmåga, undersöktes även sambandet mellan de olika måtten på affektreglering, samt eventuella skillnader mellan barnens inre och yttre affektregleringsförmåga. Resultaten visade på ett icke-signifikant samband mellan mentalisering och affektreglering, även om det fanns ett svagt samband mellan mentalisering och affektreglering skattad av lärarna. Vidare framkom att överensstämmelsen mellan barn- och lärarskattningen av barnens affektregleringsförmåga var nästintill obefintlig, samt att barnen skattade sin yttre affektregleringsförmåga som högre än sin inre. Vid undersökning av deskriptiva data framkom en signifikant könsskillnad på barnens skattning av den egna affektregleringsförmågan, där pojkarna skattade sin affektregleringsförmåga som signifikant högre än vad flickorna gjorde. Det svaga sambandet som framkom mellan mentalisering och affektreglering bör beaktas i ljuset av det låga n-talet och mätinstrumentens begränsade lämplighet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)