Utformning av cykeltrafikytor i signalreglerade korsningar : För ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för cykeltrafiken i nordiska förhållanden

Sammanfattning: Detta examensarbete avser att undersöka utformningslösningar för trafikljusstyrda korsningar utifrån cykeltrafikens perspektiv. Frågeställningen är att utreda vilka utformningselement kan observeras ha önskad effekt på cyklisters beteende vid signalkorsningar. Nationella riktlinjer om principerna för korsningsutformning för cykeltrafik saknas helt eller är bristfälliga i Sverige, varför praxis varierar stort mellan olika städer. Det finns skillnader till exempel i antal, typ och placering av signaler, placering av stolpar, detekteringsmetod, placering av tryckknappar och utformning av vänteytor. Syftet med arbetet är att identifiera fungerande lösningar och ge förslag på förbättringar av nuvarande praxis för att bidra med kunskap för främjande av cykeltrafik. Detta överensstämmer med trafikpolitiska mål i många svenska kommuner och nationellt i Sverige som en del av hållbar utveckling inom transportsektorn.Arbetet består av två delar, litteraturstudie och observationsstudie. I litteraturstudien granskas riktlinjerna för signalplanering och korsningsutformning i Sverige, svenska städer och referensländer samt allmänna principer för konfliktforskning. Efter litteraturstudien väljs en korsning från var och en av fyra städer för inventering, där skillnaderna mellan planeringsriktlinjer och faktiska lösningen jämförs. I observationsstudien registreras trafikantbeteende i de korsningar som inventerats i litteraturstudien genom att montera en kamera i dem under högtrafik. Genom att analysera videomaterialet utvärderas trafikmiljöns funktionalitet med kriterier valda utifrån litteraturstudien, såsom andel trafikanter som cyklar mott mot rött ljus, köbildning, reaktionstider och antal konflikter.Baserat på mätningarna är det stor variation i reaktionstiderna i samband med signalväxling mellan olika städer (1,6–2,3 sekunder). Andelen rödljuscykling varierar mellan 1–42 %, vilket gör att andelen som kör rakt genom korsningen med grönt ljus också varierar mellan 13–55 %. Observationer görs om detekteringsteknikens verksamhet och interaktion med trafikanterna. Konflikter observeras uppstå till exempel beroende på signalplacering, cykel- och biltrafiksvolymer samt typiska körriktningar. Riktning och storlek på köerna visar sig variera, samt hur stor barriäreffekt olika typer av köer har på korsande gång- och cykeltrafik.Som ett resultat av detta studie går det att besvara den uppställda frågeställningen, det vill säga att identifiera lösningar som fungerar bra och dåligt i korsningsutformning. Utifrån detta ges rekommendationer för bättre korsningsutformning och ämnen för vidare forskning. Mest centrala förslag till förbättringar är framtagande av nationella riktlinjer för korsningsutformning för cykeltrafik, metodutveckling för dimensionering av vänteytor, betydande utvidgning av användningen av detektorer, systematisk användning av upprepningssignaler, ändring av placering av huvudsignalen samt och ändringar av placering och funktionalitet av tryckknappslådor. Utifrån studien kan dessutom flera utvecklingsförslag som redan presenterats i tidigare forskning bekräftas, såsom enkelriktade cykelvägar som primär lösning, allmän minskning av antalet signalstyrda korsningar och förkortning av omloppstider. För vidare forskning föreslås forskning av effekter av de presenterade förändringarna på investerings- och underhållskostnader, cykelsignalens utformning, jämförelse av funktionaliteten hos olika separationslösningar mellan gång- och cykeltrafikanter samt utveckling av behovsplanering för trafikljusstyrning av konflikter mellan fotgängare och cyklister.