Bör polisen få släktforska? En kritisk diskussion om polismyndighetens användning av kommersiella släktforskningsdatabaser i brottsutredningar

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: De senaste åren har åtminstone två grova brottslingar kunnat dömas tack vare en ny utredningsmetod som prövats av amerikanska och den svenska polis-myndigheten. Metoden innebär att en detaljerad DNA-analys görs av ett spår från en brottsplats, och att resultatet jämförs med DNA som privatpersoner har skickat in till en kommersiell släktforskningsdatabas. Polismyndigheten ställer sig positiv till en implementering av metoden i Sverige, medan integritetsskyddsmyndigheten ifrågasätter metodens lagenlighet. Metoden väcker nämligen frågor om enskildas personliga integritet. I EKMR, EU-rätten och i nationell rätt finns ett starkt skydd för den personliga integriteten, bland annat genom bestämmelser om respekt för enskildas privatliv och skydd för personuppgifter. Skyddet är dock inte absolut, utan inskränkningar får göras under vissa förutsättningar. Vad gäller den misstänkte gärningspersonen fokuserar uppsatsen på behandling av känsliga personuppgifter. Emellertid avser integritetsbestämmelserna även att skydda de som blivit utsatta för integritetskränkande brott. Därmed måste nämnda intressen ställas mot varandra, vilket diskuteras i uppsatsens senare delar. Uppsatsen behandlar i huvudsak den del av metoden som är ny för rättsväsendet – jämförelser i släktforskningsdatabaser. Härvid görs en utredning av metodens förhållande till gällande rätt, främst på personuppgifts-området. Slutsatsen blir att metodens lagenlighet brister i flera avseenden, och att det skulle behövas ändring i lagen för att metoden ska kunna användas. Vidare diskuteras huruvida det är önskvärt att implementera metoden. Här förs en diskussion utifrån tre huvudteman. Det första gäller avvägningen mellan integritet och effektivitet i brottsbekämpningen. Det andra gäller risken att nya utredningsmetoder stegvis utökas till att omfatta fler brott. Det sista gäller problemet med existensen och polisens användning av kommersiella släktforskningsdatabaser. I den här delen vägs många faktorer mot varandra. Utifrån de för- och nackdelar som lyfts med metoden ställer jag mig försiktigt positiv till en implementering av den, men det beror på.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)