Där skoven skaver : En intervjustudie om publikens upplevda kunskapsinhämtning genom teater

Sammanfattning: Dennas uppsatsen är en del av kandidatprogrammet i estetiska ämnens didaktik drama/teater, närmare bestämt kursen Självständigt arbete - kandidatuppsats i Drama/teater. Uppsatsen befinner sig inom det dramapedagogiska forskningsfältet och kan placeras inom det Sternudd (2000) definierar som det konstpedagogiska perspektivet (se sida3).   Teaterföreställningen Där skoven skaver med efterarbete är central i denna uppsats och gjordes av mig i samband med kandidatprogrammets kurs Scenisk produktion - konstnärlig gestaltning inför publik våren 2019. Teaterföreställningen handlar om bipolaritet och har ett tillhörande dramapedagogiskt efterarbete.    Uppsatsens syfte är att lyfta fram eventuell insiktbildning som publiken själva upplever genom teater och dramadidaktiskt arbete, med forskningsfrågorna: Upplever publiken representerad av intervjupersoner att de fått nya insikter eller kunskaper efter Där skoven skaver? Och vad kan ha lett till att intervjupersonernas eventuellt fått nya insikter eller kunskaper genom Där skoven skaver?    Studiens empiri baserar sig på intervjuer gjorda med sju personer baserade på ett subjektivt urval av Där skoven skavers publik och deltagare på tillhörande efterarbete. Intervjuerna bearbetades genom en fenomenologisk inspirerad analysprocess där intervjupersonernas eventuella upplevelser av ny kunskap lyfts fram. Resultatet diskuteras därefter i relation till tidigare forskning samt Bolton (2008) fyra former av lärande, Boltons begrepp att skydda in i känslor, Wiechels tre steg till inlevelse och rolltagande utifrån Grünbaum (2009), Vygotskijs (1978) teori om proximala utvecklingszon samt Goffmans (2011) stigmabegrepp.   Uppsatsen konkluderar att publiken upplever en vidgad kunskap genom Där skoven skaver och en kombination av teaterföreställningens trovärdighet, publikens inlevelse, igenkänning och bearbetning av teaterföreställningen samt samtal mellan publikens medlemmar i efterarbetet var viktigt för publikens upplevda lärande.