Privata skogsägares betalningsvilja för skogsförvaltning

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of Forest Products

Sammanfattning: De privata skogsägarna äger cirka hälften av Sveriges produktiva skogsmark. Skogsägarnas beslutssituation är komplex och är beroende av deras mål, skogstillståndet på fastigheten och omvärldsfaktorer. Trenden bland de privata skogsägarna pekar åt fler skogsägare per fastighet, större andel utbor och att skogsägare får mindre tid åt sin skog. Detta öppnar upp för ökade möjligheter för externa skogsförvaltningsbolag att knyta kontakter med nya kunder. Med skogsägare som idag har en distans till skogen och brukandet ställs det dock höga krav på kännedom om vad olika typer av skogsägare efterfrågar för tjänster och vad de är villiga att betala för dessa. Syftet med detta examensarbete är att klargöra vad begreppet skogsförvaltning innebär, vad olika kategorier av skogsägare köper för typ av skogsförvaltningstjänster idag samt att undersöka deras betalningsvilja för olika skogsförvaltningspaket. Som metod tillämpades både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra personer inom ett skogsförvaltningsbolag. Målet med denna del var att bygga upp en förförståelse för begreppet skogsförvaltning och vad som särskiljer ett skogsförvaltningsbolag från dess konkurrenter. Denna del användes även som underlag för den kvantitativa delen. I den kvantitativa undersökningen skickades en postenkät ut till 400 slumpmässigt utvalda skogsägare, inom Skogssällskapets marknadsområden öst och väst, som är ägare av eller delägare i fastigheter om minst 200 hektar produktiv skogsmark. Svarsfrekvensen för enkäten uppgick till 49 procent. Skogsförvaltning är ett komplicerat begrepp med oklar innebörd men viktiga egenskaper enligt skogsförvaltarna är långsiktighet och helhetssyn. De tre vanligaste köpta tjänsterna bland skogsägarna är; skogsbruksplan, bokslut och deklaration samt bokföring. Störst andel skogsägare är villiga att betala för finansiella tjänster. De skogliga tjänsterna är dock skogsägarna beredda att betala mer för i medel. Skogsägare som har samägda fastigheter uppvisar högre betalningsvilja för samtliga förvaltningspaket jämfört med ensamägare. Utbor är mer intresserade av de skogliga tjänsterna i jämförelse med åborna som i större utsträckning betalar för affärs- och ekonomitjänster. Resultatet visar på skillnader mellan olika grupper av skogsägare som är intressanta för skogsförvaltningsbolag i sökande efter nya kunder. Samägda fastigheter är en mycket intressant grupp. Denna kategori skogsägare har högre betalningsvilja än ensamägare. En fastighet med flera ägare kan innebära att beslutssituationen försvåras. Detta kan leda till en möjlighet för extern förvaltarhjälp. Resultaten visar också att mer än hälften av respondenterna i låg grad känner till Skogssällskapet, uppdragsgivaren för denna studie. Det finns ett ökat exponeringsbehov för företaget.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)