Finska och svenska elitdamfotbolltränarnas tankar kring skador och skadeprevention

Sammanfattning: Bakgrund: Damfotbollen har såsom alla andra idrotter blivit mera professionaliserad genom åren. Professionell fotboll innebär höga doser av träning och fokus på vinnandet. Dessutom har tidigare studier visat att tränaren kan vara en riskfaktor för skador. På grund av detta borde tränarnas kunskap och attityder kring skadeprevention undersökas. Syfte: Syftet med studien var att förstå finska och svenska elitdamfotbollstränares tankar kring skador och skadeprevention. Metod: Fyra finska och fyra svenska elitdamfotbollstränare deltog i studien. Tränarna arbetade för ett damallsvensk lag eller ett naisten liiga-lag. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in empirin. Därefter kategoriserades intervjusvaren enligt tema och analyserades utifrån teoretiska utgångspunkterna. De teoretiska utgångspunkterna bestod av tre olika perspektiv: professionalisering och kommersialisering, Foucaults maktteori samt the overtraining risks and outcomes model. Resultat: Alla av tränarna hade relativt mycket kunskap om skador och skadepreventiva metoder. Men när det kommer till skadeprevention verkade tränarna vara mycket beroende av sjukgymnaster eller fysiktränare. Dessutom varierade tränarnas attityder kring skador mellan olika individer. Flera av tränarna upplevde också att det är svårt att hitta den optimala träningsbelastningen utan att öka risken för skador. Både de finska och svenska tränarna upplevde att en utmaning med skadeprevention är dåliga ekonomiska resurser. Däremot upplevde bara de finska tränarna att otillräcklig tid för återhämtning är en utmaning. Konklusion: Professionell damfotboll innebär en skaderisk i sig. Huvudtränare har en hög position i fotbollslagets hierarki och har makt över fotbollslagets dagliga aktiviteter. Därmed har tränaren även en stor effekt på lagets träningar och normer. Dessutom kan professionalisering negativt påverka tränarens och spelarens förhållande, vilket i sin tur kan öka risken för skador. På grund av detta borde det tas hänsyn till tränares effekter på skadeprevention tas när framtidens skadepreventiva strategier utvecklas.