Kan Nordkorea och R2P skaka hand? En fallstudie av R2P och om detta går att applicera på Nordkorea.

Sammanfattning: 2001 utgav ICISS rapporten om Responsibility to Protect för att kartlägga staters skyldighet att säkerställa fred och säkerhet samt mänskliga rättigheterna för invånarna inom staten. Rapporten förklarade även det internationella samfundets skyldighet att ingripa genom intervention när staten inte kan upprätthålla de mänskliga rättigheterna. Därefter nämndes inte R2P förrän 2005 igen under World Summit Report, där skyldigheterna och rättigheterna för staten samt det internationella samfundet var snarlikt men ändå annorlunda. Efter misstankar om brott mot mänskligheten i Nordkorea, fick Commission of Inquiry i uppdrag av FN att rapportera om säkerhetsläget i Nordkorea. Med hjälp av dessa tre rapporter har det undersökts utifrån verktyg från innehållsanalys med induktiv ansats för att besvara det manifest samt latent innehållet i de tre rapporterna. Detta för att undersöka om det går att applicera R2P på Nordkorea. Det manifesta indikerar på att fenomenet R2P representerar en utopisk stat som innehar ett demokratiskt statsskick medan det latenta förklarar att Nordkorea representerar en väldigt realistisk synvinkel där statens egenintresse går före mänskliga rättigheter. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av realism och idealism. Trots de skilda utgångspunkterna i perspektiven finns det en delad uppfattning av att R2P blir svårt att implementera på Nordkorea. Realism menar att förverkligandet av mänskliga rättigheter kolliderar med statens egna intressen. Idealism däremot lyfter det faktum att R2P inte kan appliceras på Nordkorea då R2P är synonymt med våldsanvändning vilket direkt strider mot Nordkorea som är realistiskt och ständigt utökar militären samt innehar kärnvapen. Diana Amneus avhandling om R2P har använts för att sätta perspektiv på resultatet i analysen för att möjliggöra vidare diskussion. Resultatet av undersökningen lyfter problematiken som följer med att R2P inte kan aktualiseras eftersom det inte finns tillräckliga skäl för intervention. Dilemmat som följer med detta är att mänskliga rättigheter inte kan inskränkas om det konstateras att de inte existerar inom en stat. Vidare kan mänskliga rättigheter som skäl inte mötas mot staten Nordkorea som innehar kärnvapen. Vidare kommer Kinas roll i säkerhetsrådet att förklaras för att förstå legitimiteten i fenomenet R2P.