Den disciplinära blicken : En kvalitativ studie om kontroll och övervakning i arbetslivet

Sammanfattning: Kontroll och övervakning i arbetslivet har ökat i samband med utvecklingen av informationsteknologin. Tidigare forskning om kontroll och övervakning visar att en för påträngande övervakning kan leda till motstånd. Det finns även forskning som visar att det går inte att på förhand avgöra hur de anställda kommer att påverkas av kontroll och övervakning. Den här studien kommer att undersöka och beskriva teknologiska kontroll- och övervakningssystem ur de anställdas perspektiv på en hemtjänst och en kundtjänst. Två olika arbetsplatser och branscher har att studerats för att få ett bredare empiriskt underlag. Genom intervjuer med de anställda undersöks upplevelserna av kontroll och övervakning, samt hur det påverkar arbetet. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta intervjuer har genomförts, fyra intervjuer på en hemtjänst och fyra intervjuer på en kundtjänst. Resultaten visar att de båda företagen använder sig av elektroniska kontrollsystem. På hemtjänsten kontrolleras de anställda genom att de anställdas starttider och sluttider registreras i ett system som kallas för Mobipen. På kundtjänsten kontrolleras och övervakas de anställda genom att ledningen för statistik och lyssnar på inspelade samtal.  På hemtjänsten framgår det att både upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen agerar och använder informationen som samlas in. När ledningen använder informationen för att påpeka effektivitet eller brukartid, då upplevs den som mer negativ. Det framgår att det finns positiva aspekter med Mobipen. Det ger en möjlighet att bevisa vad man har gjort. På hemtjänsten påverkas arbetet av dokumentationen som Mobipen skapar. Den ständiga och kontinuerliga dokumentationen tar mycket tid som istället hade användas till brukaren. Arbetet på hemtjänsten beskrivs som stressigt. Det framgår av intervjumaterialet att om ledningen använder statistiken för att i detalj granska varje individ, då ökar upplevelsen av stress hos vissa intervjupersoner. På kundtjänsten är upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning till viss del beroende av hur de anställda presterar. När de presterar sämre, eller när det ställs höga krav på att de ska prestera på grund av att det ringer mycket eller att de får komplicerade samtal. Då upplevs kontrollen och övervakningen som mer påfrestande. Det här beror på då att det blir svårare att hålla en bra statistik när arbetskraven ökar. En intervjuperson på kundtjänsten visar ett sorts motstånd mot kontrollen genom denne skapar egna strategier för att kunna ta korta raster när det ringer mycket. På kundtjänsten kan de anställda tänka på att de blir inspelade vilket leder till att de ändrar sitt sätt att prata under samtalet. Både på hemtjänsten och kundtjänsten upplevs kontroll och övervakning som nödvändig och rimlig. Intervjupersonerna utgår från att så länge man sköter sitt jobb har man inget att oroa sig över. Överlag visar det sig att legitimiteten av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen använder informationen som samlas. Båda företagen fokuserar mer på belöningar än straff, vilket jag anser är en anledning till att kontroll och övervakning accepteras av de anställda.