Hunden som umgänge för äldre : En kvalitativ studie

Sammanfattning: I dagsläget finns ett begränsat utbud av forskning som beskriver hundens sociala, kognitiva och emotionella effekter på människor. Det kan bero på att det finns svårigheter i att mäta dessa effekter av en hund, samt att det kan tänkas vara svårt att dra några generella slutsatser. Syftet med studien är att undersöka hundens påverkan på äldre personers liv utifrån en praktisk, social, kognitiv och emotionell inverkan. Studien utgår ifrån fem kvalitativa intervjuer med äldre personer som är hundägare. Empirin tolkas utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterar i kategorier och de kopplas sedan samman med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter i KASAM, copingteorin samt anknytningsteorin. Hunden ses som ett kontaktskapande hjälpmedel vid promenaderna och hunden uppges aktivera dem fysiskt, vilket leder till positiva hälsovinster. Intervjupersonerna beskriver hunden som ett kognitivt stöd för dem. Stödet ser olika ut men samtliga intervjupersoner uppger att detta stöd och denna närhet ses som någonting väldigt värdefullt för dem. Hunden ses som ett stöd i bearbetandet av sorg, ledsamhet och glädje. Hunden beskrivs som en trygg punkt som ger dem möjligheten att hantera och ventilera tankar och känslor med hunden.