Skeppsbron: Stadsrum i förändring

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från KTH/Arkitektur

Sammanfattning:

Här är norr, här är Stockholm simmande palats och ruckel.

Tomas Tranströmer: Inomhuset är oändligt ur För levande och döda (1989)

Skeppsbron i Stockholm är ett stadsrum i förändring. I och med att Slussens ombyggnad står för dörren väntar en ny framtid platsen. Den äger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och själlös. Trots sin historia som Sveriges främsta hamn och marknadsplats är det få som avsiktligen kommer hit.

I mitt projekt har jag försökt att, med hjälp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktär och själ, samt utifrån vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget är en sekvens som gradvis behåller, skalar av och skippar befintliga tullhus. Mina huvudsyften har varit att tillgängliggöra, koppla samman samt inte minst att bereda plats för människan.

Jag kommer för sällan fram till vattnet. Men nu är jag här, bland stora stenar med fridfulla ryggar. Stenar som långsamt vandrat baklänges upp ur vågorna

Tomas Tranströmer: Långsam musik urKlanger och spår (1966)

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)