Skydd av Know-how i lag, allmänna rättsgrunsatser och avtal

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att belysa det skydd företags know-how åtnjuter i samband med avtalsförhandlingar, genom avtal och lag samt enligt allmänna rättsgrundsatser. Detta görs genom att behandla FHL, avtal om sekretess, vitesklausuler, skiljeklausuler samt lojalitetsplikten. I dagens marknadsekonomi är know-how allt viktigare tillgångar för företagen. Den kunskap och erfarenhet som know-how I Nationalencyklopedin återfinns en snarlik definition: ''Term som används huvudsakligen inom näringslivet som en sammanfattande benämning på sådan teknisk och ekonomisk kunskap och erfarenhet som är säregen för ett företag.'', se även avsnitt 2. representerar är viktiga tillgångar för företaget eftersom de ofta är av stort ekonomiskt värde. För att ett företag skall få tillgång till know-how kan det krävas att företaget gör ekonomiska uppoffringar i form av forsknings- och utvecklingsarbete. Det ekonomiska värdet består i att andra företag endast genom ekonomiska uppoffringar i form av nyss nämnda arbete kan bereda sig tillgång till motsvarande vetande. Bernitz, Ulf m.fl., 263f. Detta bidrar till att allt fler angrepp på företagens know-how sker idag. Angrepp på företags know-how kan t.ex. bestå i att man obehörigen utnyttjar företagets idé, erfarenhet eller kunskap alternativt obehörigen offentliggör dessa. Detta är en risk som ett företag får räkna med och givetvis försöka minimera. Under avtalsförhandlingar beträffande försäljning eller samarbete kring know-how kan det vara särskilt känsligt för företag. I sådana situationer kan det uppstå ett svårt dilemma. För att om något avtal överhuvudtaget skall aktualiseras, kräver kunden att få ta del av den know-how som avtalet eventuellt kommer att omfatta. Kunden har kanske i samma situation inget incitament att genomföra avtalet när denne väl har kommit över den känsliga informationen. Därav aktualiseras behovet för företag att skydda sin know-how från ett obehörigt utnyttjande eller angrepp. Skydd för know-how tillhandahålls bl.a. i 1990 års lag om skydd för företagshemligheter. Denna lag uppmärksammar kunskapens ökade betydelse som produktionsfaktor samt den samhällsekonomiska betydelsen av en sund och effektiv konkurrens. Prop. 1987/88:155, s. 8f, 1989/90:LU37, s. 15 och Bengtsson, s. 8. Lagens syftar bl.a. till att ge kunskap och idéer ett gott rättsligt skydd så att företag och enskilda personers vilja i att investera i utvecklingen inte hämmas. Den syftar även till att skapa ett alternativt skydd för information som inte omfattas av någon immateriell skyddsform. SOU 1983:52, s. 33f. FHL blir tillämplig i de fall den angripna informationen faller under lagens definition av företagshemlighet och att det rör sig om ett obehörigt angrepp. För att ett angrepp skall vara obehörigt krävs det bl.a. att den som anskaffar företagshemligheten och att samtliga mellanhänder är i ond tro. Med ond tro menas här att den som mottog informationen, vid mottagandet kände till att informationen var hemlig. Näringsidkare som får sin företagshemlighet obehörigen avslöjad eller utnyttjad i samband med en affärsförbindelse har rätt till skadestånd enligt lagens sjätte paragraf. Skadeståndsbeloppet kan sättas högt eftersom ersättning medges i lagen för såväl ekonomisk skada som ideell skada. Denna lag har visat sig, genom HD:s tolkning av den i det s.k. Jahab-målet NJA 1998 s 633., vara ett effektivt instrument för skyddet av företagshemligheter. Den omständigheten att angreppet skall vara obehörigt i kombination med att informationen måste uppfylla lagens definition på företagshemligheter medför att inte all know-how omfattas av lagen. Skydd för know-how får finnas i sekretessklausul eller får i sista hand vila i det skydd som allmänna rättsgrundsatser erbjuder. Genom avtal om sekretess kan företags know-how ges ett effektivt skydd. Sekretessavtal kan bl.a. användas i de fall know-how inte åtnjuter skydd enl. FHL eller i de fall företag önskar ha ett komplement till lagen. Fördelen med sekretessavtalet är att part ges möjlighet att göra sin medkontrahent uppmärksam på vilken information som omfattas i avtalet samt hur länge den skall skyddas. På så sätt ges part som önskar skydda sin know-how en större frihet och precision att reglera sina förehavanden. Det som kan vara besvärligt vid användandet av en sekretessklausul är att både bevisa uppkomst av brott samt vilken skada företaget har lidit. Risken med att motpart väljer att obehörigen avslöja eller utnyttja know-how är alltid överhängande då skadevållaren kan bedöma det vara värt att angripa know-how trots hot om skadestånd. För att optimera skyddet för know-how bör därför avtal om sekretess ingås och alltid förenas med en vites- och en skiljeklausul. Sekretess avtalet gör parterna uppmärksamma på vilken information som är hemlig samt att denna inte får spridas. Avtal om vite kan möjliggöra ett effektivare påtryckningsmedel än vad skadeståndsskyldigheten medför och fungera som ett surrogat till skadestånd. Rohde, s. 584. Vitesbeloppet bör sättas så högt att det inte ter sig värt för motparten att bryta avtalet om sekretess. Ficher m.fl., s. 593. På så sätt kan det ha en avskräckande effekt på ett eventuellt angrepp på know-how. Vitesbeloppet kan dock komma att jämkas enl. 36 §, om det i det enskilda fallet anses oskäligt högt eller lågt. Rodhe, s. 594. Man minimerar även risken att behöva bevisa den faktiska skadan vid en eventuell tvist mellan affärspartners. Vid en eventuell rättegång riskerar part även att få sin know-how offentlig. Ett avtal om skiljeförfarande råder bot på det problemet samt bidrar sannolikt till en snabbare handläggning eftersom skiljeförfarandet är ett eninstansförfarande. Know-how kan även åtnjuta skydd enligt allmänna rättsgrundsatser. Närmare bestämt erhåller know-how skydd under avtalsförhandlingar genom lojalitetsplikten. Lojalitetsplikten omfattar skyldigheten för part att iaktta sekretess beträffande den känsliga information denne fått ta del av. Ett brott mot tystnadsplikten medför ett åsidosättande av lojalitetsplikten och skadeståndsansvar enligt dolus eller culpa in contrahendo kan således uppstå. Detta återfinns även på det internationella planet genom det internationella fördraget Unidroit Principles. Skyddet som lojalitetsplikten erbjuder är viktigt komplement till FHL och i avsaknad av avtal om tystnadsplikt. I sammanhanget skall det dock noteras att det saknas lagstiftning på området och att antalet vägledande rättsfall är få. Det är också oklart hur långt lojalitetsplikten sträcker sig i det enskilda fallet och när den uppkommer. Det kan därför sägas att rättsläget vad beträffar lojalitetsplikten är relativt oklart i svensk rätt. Detta gäller särskilt under avtalsförhandlingar. Det mest optimala skydd för know-how i svensk rätt uppnås genom att företag utnyttjar alla de ovan nämnda möjligheter, såväl inom- som utom ett avtalsförhållande. Om detta görs anser jag att företagen åtnjuter ett så komplett skydd av sin know-how som det är möjligt att erhålla idag.