Nya redovisningsregler och resultatmanipulering i svenska bostadsrättsföreningar : En kvantitativ studie av de effekter K-regelverket givit upphov till

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Företagsekonomi; Umeå universitet/Företagsekonomi

Sammanfattning: Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)