När politiken sekulariserades - En diskursanalys av de svenska riksdagsdebatterna om utvidgad religionsfrihet 1858 och 1951

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks hur den svenska politiken har sekulariserats under åren 1850-1950. Detta görs genom en analys av riksdagstryck från då Konventikelplakatet avskaffades 1858 och Religionsfrihetslagen infördes 1951. Genom en diskursanalys kartläggs hur olika motiv och teman är organiserade vid respektive års religionsdiskurs. Sekularisering definieras i uppsatsen som en övergång från religion som kultur till religion som tro vilket erbjuder en mer djupgående möjlighet att undersöka hur den svenska polititiken har sekulariserats under undersökningsperioden. Resultatet av undersökningen visar att religiösa föreställningar är mindre förekommande 1951 jämfört med 1858, vilket framgår av förändrade föreställningar i hur religions frihet uppfattas, hur relationen mellan stat och kyrka definieras och i hur relationen till andra trosuppfattningar är konstruerad.